Åtminstone fem nutida lokaler i Mälarområdet, en-tre i Skogslåglandet, Förr vanligare i förstnämnda region men alltjämt bofast. Har östligt kontinentalt ursprung, varför den kan förmodas vara bäst anpassad till Mälarområdets klimatförhållanden. Kan visa sig vara härdig också i Skogslåglandet. Dess till Mälartrakten och Östra Mellansverige koncentrerade utbredningen i Sverige vittnar om ett odlingscentrum där i gången tid. Utbredningstyp: S9.
Sistnämnda förmodan har bestritts av HÅRD AV SEGERSTAD (1924), som menat, att arten antagit sin begränsade svenska utbredning uteslutande på grund av sin "kontinentala läggning". Denna läggning skulle sålunda bättre tillgodoses av naturförhållandena i t.ex. Östergötland än i Östra Småland, bättre i Västmanland än inom Stipa-området i Västergötland. Denna tolkning av utbredningen förefaller författaren av flera skäl alltför förenklad.
Första fynd
Hallstahammar [troligen 1700-talet, jfr Malva sylvestris] enligt WIKSTRÖM 1824 (1ok. 12).
Ekologi
Epökofyt. Euhemerob ängsvegetation invid äldre bebyggelse (parkslänter, ladugårdsängar, förfallna trädgårdsdelar, närfållor m.m.; se nedan). Tillfällig i Västerås hamn.
Torr-frisk, humusrik lera och lerig morän, ofta näringsanrikad av århundradens gödsling och avfallsdeponering. Eutrof enligt OBERDORFER (1962). Dock inte extremt näringskrävande/nitrofil: lokal 3, 7 m.fl. Öppet ljus (-svag skugga). Tydligen i någon mån betestålig (jfr 2).
Ergasiofygofyt. Odlad under 1700-talet (Rytterne: Aholmen enligt REUTERHOLM 1796), kanske också tidigare; fram till 1800-talets senare del sannolikt huvudsakligen vid slotten och de större godsen. Kring dessa också av gammalt förvildad. Senare något använd i småtäppor, troligen föga eller inte alls i Bergslagen och Västra Västmanland. Ur bruk långt tidigare än Malva-arterna. Redan i 1800-talets priskuranter oftare andra Lavatera-arter än thuringiaca. Då Lundm. såg den i början av 1920-talet i en täppa i Kolbäck: Herrskogen ("poppelros"), uppfattade han den som gammaldags och ovanlig (LUNDM. 1924). Jag har själv endast sett den odlad i en murrabatt vid Ängsö slott (kvar 1978). På lokal 6 "kvarstående".
Självsådd troligen inte ovanlig. 1979 talrika års- och tvåårsplantor i åkerkant nedanför ett av bestånden vid Tidö slott. Beständig, känd på lokal 2–5 i ca 130 år. Där den gått ut, kan detta ibland sättas i samband med nybebyggelse (10, 19, 22, 25) eller omläggning av parker och trädgårdar (13, 23). På några lokaler (2, 4, 5) riklig.
Nuvarande ståndorter bör skyddas och bibehållas i lämpligt skick.
Lokaler
Recenta lokaler:
Mälarområdet: Kolbäck 1 Strömsholms slott, parken i oslagen ängsvegetation under alléträd, 1 exemplar 1977(!). Rytterne 2 Tidö slott (WALL 1852) -78(!). Riklig inom den gamla slottsträdgårdens område och i gräsängar S och SV om ladugården. Samlad vid upprepade tillfällen under 1800-talet-1900-talet (GB, LD, KJN, KJT, SBG, UPS). Säterbo 3 Reutersberg (WALL 1852) -1941 (Kjell., KJT) -51 (Ham.) -79(!). SV-vänd ängsslänt (för nuvarande lundbryn) mot gårdsområdet, ej i anslutning till ladugårdar eller ekonomibyggnader, 10-talet Västerås-Barkarö 4 Fullerö slott (WALL 1852) -1902 (Sved., SBG) -76(!). Ö slottet i brynet till och på en igenväxande ödeåker, riklig. Hotad av igenväxning Ängsö 5 Ängsön 1854 (Ced., S), återfunnen först 1976(!: kring slottet i S-vända parkslänter; betad hästfålla S slottskyrkan [28 stånd 1977]; gräsbacke SV kyrkan). I fållan avslagen med lie 1979, sågs då inte till. [Kärrbo; 6 Gården Hamnen på Aggarön, kvarstående (KERS 1978). Jfr primärlokalen]
Skogslåglandet: Kumla 7 Österby, gräsbacke N vägen (intill gammal, nu riven gård), 3 stånd 1977(!). Ramnäs 8–9 Kyrkan; Kungsudden (ERIKSS. 1967a). Förekomstsätt osv. okänt.
Utgången eller troligen utgången:
Mälarslätten: Dingtuna 10 Bälby, gräsbacke i byn 1953 (Almq.). 11 Kungsåra s:n 1900 (A. Joh.). Kärrbo 12 Aggarön [vid herrgårdsparken?] (se ovan). Jfr lokal 6. 13 Frösåker (Luhr enligt WALL 1852: i en gärdesbacke) -85 (Ag., S). 14 Harkie, ymnig (Luhr enligt WALL 1852). 15 Lindö (TROIL. 1860). 16 Vid kyrkan (Lundblad enligt SAM. 1925). 17 Springsta 1881 (A. E. Luhr, UPS). Lundby 18 Johannisberg (TROIL. 1860) -25 (Ohlin, S)†. Sankt Ilian 19 †Fredriksberg (Lundblad enligt SAM. 1925). Säterbo 20 Magnäs 1941 (Frid., ARB). Ej återfunnen "mellan Magnäs och Reutersberg" 1950–51 enligt Frid. i Ham. manuskript. Västerås S 21 Hamnen 1940 (Hedberg., UPS)†. 22 Klockarbackarna 1887 (C. H. Joh., JOH)†. 23 †"Kungsträdgården förvildad" (WALL 1852). (Vasaparken enligt Iverus 1877 är samma lokal efter omläggning, troligen anförd efter WALL.) 24 Slottsbacken [1850-talet] (N. A. Joh. manuskript) (TROIL. 1860)†. 25 Stallhagen 1892 (Dan., S)†.