Hittills enda kända svenska fyndplatser (enligt HYLANDER 1966a): Mälarområdet: Kungsåra Kilsta mosse ("Kungsåra;' - se ortnamnförklaringen) 1846. -83, -85, -90 (A. E. Luhr, S, UPS) -1892 (E. M. E. Luhr, UPS). Irsta/Kärrbo Ångsjön 1890 (A. E. Luhr, UPS). - Samtliga ark (10 stycken) i UPS bestämda av N. Hylander 1964, Stockholmsarken av S. Almquist.

Samlades och distribuerades i regel, liksom föregående hybrid, under namnet C. evoluta. Ett av de allra först tagna skotten kom genom Uppsalastudenten Eric Gyllenstjernas (Luhrs kamrat) förmedlad under C. Hartmans ögon och gav så upphov till den under 1800-talet i olika floror upptagna C. riparia (subsp.) gracilescens Hartm.; först publicerad (från Kilsta) hos ANDERSSON (1849) och i HARTMANS flora 1849. Belägget, nu i UPS (ex herbarium Hartm.; det. Hylander), bär ett intyg av Th. M. Fries: "asservata sub nomine 'Carex riparia var. gracilescens"'. Hybridursprung misstänktes redan av ANDERSSON (a.a.) men med C. riparia och C. vesicaria som förmodade föräldrar Att "C. gracilescens" sedermera officiellt kom att betraktas som synonym till C. riparia x vesicaria (KÜKENTHAL 1909: p.p.; HYLANDER 1966a) berodde på, att Luhr distribuerade också denna hybrid och då i regel under beteckning C. riparia *gracilescens. - Under rätt namn först publicerad av SAMUELSSON 1923a (de av. S. Almquist bestämda arken; conf. Samuelsson).

Vad gäller Ångsjön-förekomsten, bör kanske dennas spontana natur ifrågasättas; jfr föregående hybrid.