En i sitt uppträdande något rörlig population glest spridd längs Mätarens och mälaröarnas stränder; en fast d:o längs Arbogaån mellan Jäder och Kungsör (tätast mellan Jäder och åbågen). Före sjöns sänkning och uppodling under 1800-talet kanske bofast vid Tortuna: Bocksjön, dock funnen först 1902 (som relikt i dike?); se nedan. Härjämte några få, mest äldre adventivförekomster på övre Mälarslätten, i Skogslandet och i Bergslagen, alla till synes ovaraktiga. Koncentrerad till Mälområdet av samma skäl som R. amphibia. Trolig utbredningstyp (som bofast): S12.
Första fynd
WAHLENBG 1824 ss. Nasturtium s. (Kung Karl: Kungsör). Först påvisad vid Arbogaån av Agardh omkring 1810 (Arboga: Jäder, "ad ripas fluv. "; LD).
Ekologi
Vid Mälaren förhistorisk agriofyt (enl. JONSELL 1968). Mycket hemerofil. Syns i undantagsfall kunna uppträda i potentiellt naturliga strandsamhällen under ungefär samma förhållanden som R. amphibia och R. palustris. Oftast i hemerob, instabil omgivning (båtlägen, brofästen, betestrampad mark m.m.). Sammanhänger kanske i någon mån med spridningsekologin. Dess olika kloner självsterila; vegetativ distansspridning kanske främst genom småbåtsfarten. Nära Mälaren och Arbogaån avläggare på diverse fuktig, euhemerob mark: dike, bäck, damm, Hjälmare docka.
Mälarpopulationen enligt JONSELL (1968) tetraploid. Sannolikt av främmande ursprung och bestående av hexaploida eller vissa tetraploida kloner är de förekomster, som vid några tillfällen noterats högre upp (möjligen med undantag av de utdöda bestånden vid Bocksjön och Sörstafors). Utgör troligen biotyper, anpassade till torrare ståndorter (vägkanter, trädgårdsland m.m.). Den enda ståndort, som meddelats, hade sådan karaktär: järnvägsområdet i Hällefors.
Även S-ut fynd i land: Arboga: Jäders bruks trädgårdsmasten 1979 (Löfgren & !). Här omöjligt säga, om ursprunget är de intillväxande bestånden vid Arbogaån.
I Mälarområdet troligen arkeofyt, införd med den förhistorisk sjöfarten (JONSELL 1968). På relativt sen invandring och sannolikt ofullbordad spridning tyder spridningsluckor också i detta begränsade område. Saknas t.ex. nästan helt i Ridöarkipelagen. Ingen ökning påvisad under de drygt 100 är, som trakten bevakats av florister. Känd under 1800-talet från åtskilliga lokaler från Ängsö till Köping (nedom staden "copiose" på Hedströmmens stränder enligt Post manuskript c 1843). Ännu bibehållna fästen kring Svartåns mynning i Västerås och på öarna därutanför, runt Nyckelön samt i Kungsörstrakten. Agardhs primärfynd (ett av de äldsta i Sverige) anslöt till ett sannolikt gammalt, snart i sin helhet uppdagat bestånd längs nedre Arbogaån; där den I Anonymus manuskript [1860–80-talet] betecknades allmän Återfunnen på 1970-talet av Löfgren på talrika ställen mellan Jäder och åbågen samt i Säterbo vid Gravudden, längre Ö-ut av Hamrin under 1950-talet Vid själva Mälaren snarast minskad under 1900-talet (särskilt Ö-ut få fynd). Orsak troligen Mälarsträndernas omfattande igenväxning.
Den (åtminstone i huvudsak) annorlunda genetiskt beskaffade populationen i övriga delar av Västmanland torde vara neofytisk, invandrad först efter 1600-talet, främst med främmande frövaror eller jord kring importväxters rötter (särskilt frän Belgien och Holland). Dessa kloner sannolikt kortlivade.
I Mälarområdet ofta täta småbestånd om en eller ett par m2
Lokaler
Förekomster på avstånd från Mälaren och Arbogaån:
(a) Troligen avläggare härifrån:
Mälarslätten: Kungs-Barkarö Karsgården (Hamrin). Osterby 1960 (Hamrin). I diken? Kung Karl Dammen 1950 (Hamrin). Kolbäck Sörstafors (Iverus 1877)†. Säterbo Hjälmare docka 1974 (Löfgren). Torpa G:la prästgården 1949 (Hamrin) Dike? Torr Bocksjön 1902 (Svedberg, SBG)†. Västerås †Lillån 1891, 1892 (Dan. enligt JONSELL 1968; S). †Dike vid Nya Kyrkogården 1913 (Wollert, VÄ). †Kanten av Persbobäcken vid Metallverken 1927 (d:o). Stora Pilgatan (Ahlm enligt SAM. 1923a)†.
(b) Tillfälliga synantropförekomster, som kan ha införts från främmande trakter i sen tid:
Mälarslätten: Arboga Viby 1886 (A. Larss. enligt JONSELL 1968; UPS). Kolbäck Yllesta (Iverus 1877). Munktorp S Nära k:an (d:o).
Skogslåglandet: Linde 1865 (Wett. enligt SAM. 1923a) -73 (Hamnström enligt JONSELL 1968; LD: sjön) -1901 (Ringselle enligt d:o; GB, LD, S, UPS). Utrotad? Eljest nog förolyckad genom ombyggnader, utfyllnad m.m. Till denna lokal möjligen (men långt ifrån säkert) spontant spridd. Sala Sala 1898 (Dahl enligt JONSELL 1968; S). - Bergslagen: Hällefors Brandbo, SJ-ogräs 1956 (Almquist)†. Nora Nora stad 1880 (M. Floderus). Norberg s:n [1840-talet] (C. H. Joh., TIMM).
[Med hänsyn till ståndorten mycket osannolik är en uppgift hos BERGD. (1960): Grythyttan: Högbornshöjdens sluttningar ner mot Halvarsnoren. Dessa intas av barrskog. "Strömsholms kanal" hos JONSELL (1968 s. 101) syns vara en missuppfattning, kanske av "Strömsholms färga" 1919 (Rosen, S, UPS). Härmed torde ha avsetts Borgäsund V inloppet till nämnda kanal.]
