Tämligen sällsynt i S och SÖ: sedan 1930 19 kända lokaler på Mälarslätten, varav minst tio recenta; två i Skogslåglandet; en i SV. Bergslagen, bofast (kalkområden). Förr vanligare i samma områden, också funnen (tillfällig) högre upp, såsom under 1840-talet i Norbergs by och Hästbäck i Karbenning. Som naturaliserad troligen begränsad till sitt nuvarande utbredningsområde på grund av temperaturklimatet. Utbredningstyp: S5.
Första fynd
POST 1844 (Köpingstrakten: passim). (Av honom enligt Post manuskript c sedd 1843 vid Johannisdals hälsobrunn.) Sillén 1835 (Sala; LD).
Ekologi
Epökofyt. Nästan enbart på starkt gödslade, euhemeroba ståndorter kring äldre torpet och gårdar: kring avträde (lokal 18), vid hönshus (21), gammal avskrädesplats (19), gödselstad (9, 17), trädgårdsland, syrenhäckar och liknande gårdslövsnår (3, 9, 10, 16, 19). Gator i Västerås stad under 1800-talet (Åkerman manuskript 1846). S om Mälaren också känd från betesmark (närfållor?), i Västmanland kanske 5 - om ej platsen för f.d. hönsgård eller dylikt.
Näringsrik, i synnerhet kväverik, humusbemängd-mullartad euhemerob mineraljord. Konkurrenssvag; samväxer ibland med nässlor. Halvskugga-öppet ljus.
Ergasiofygofyt. På alla lokaler långvarig, eftersom så gott som all odling upphörde långt tillbaka (kring sekelskiftet). Ansågs gammaldags och sällan odlad av LUNDMAN (1924), som såg den i en täppa i Kolbäck: Herrskogen. Odling inte känd av mig (förutom i botaniska trädgården i Västerås och hos mina föräldrar), men uppges av LÖFGREN (1979b) förekomma så i Arboga: Prästgatan och Floragatan. Framgångsrik självsådd i rabatter konstaterat i Västerås-Barkarö(!). Livslängden hos enskilda plantor tycks ej vara lång (sällan mer än fem år enligt min erfarenhet).
Enstaka-fåtalig (5–20 ex.); på lokal 5 ett 50-talet och på 17 hundratals (1977 enligt översänt foto en "åker" av hjärtstilla).
Minskar gradvis. Sårbar. Å kvarvarande lokal hotad av igenväxning, bortrensning, överdriven uppstädning osv.
Lokaler
Lokaler, kända efter 1920-talet: Mälarslätten: Arboga 1 Frösshammar 1955 (Almquist). Badelunda 2 Hässlö gård 1935 (Edvard Alvén, ALV). Hallstahammar S 3 Ustersta, 20-talet 1968 (MALMGREN 1970). Kungs-Barkarö 4 Hovgården 1949 (Hamrin). 5 Björklunda [nedanför Jägaråsen V Aludden], "omedelbart norr om den ekonomibyggnad, som finns i beteshagen" (WESSBERG 1975). Kung Karl 6 Slogkärr 1950 (Hamrin). 7 Stora Skillinge 1950 (Hamrin)†. Kärrbo 8 Ödetorpet under Ekevi [1940-talet] (WALLDÉN 1955). Medåker S 9 V. gården i Ekeby, sedan gammalt, "ymnigt i år, flerstädes i såväl syrenhäcken som i rabatter och på gödselstaden" 1977 (Löfgren). Tillberga S 10 Aberga (1:1), självsådd av gammalt på olika platser inom trädgården, såsom i och vid rabatter, fåtalig 1977 (MALMGREN 1978a). Torpa 11 Grindstugan 1940 (Almquist)(†). Västerås-Barkarö 12 Almö-Lindö [1930–40-talet] (O. Holmström enligt WALLDÉN 1955). 13 Fullerö slott [1840–50-talet] (Post manuskript b) -1951 (Nordin enligt WALLDÉN 1955)†. 14 Ridö gård (KERS 1978). 15 Västerängs gård (Ridön) 1950 (Nordin enligt WALLDÉN 1955) - (KERS 1978). Ängsö 16–17 Lilla och Stora Långholmen (WALLDÉN 1955) -77 (Eva Jerpdal). Enligt E. J. "vid trädgårdslandet 3 exemplar, under syrenbuske bakom huset med svalgång enstaka exemplar" (Lilla Långholmen) respektive "i hundratal vid svinhuset nuvarande verkstad den växte på det som varit gödselstad tillsammans med brännässla" (Stora Långholmen). 18 Stora Näs, bland nässlor vid minsta uthuset, par ex. 1977(!). 19 Solvik (WALLDÉN 1958b) -77(!: kring f.d. avskrädesställe, nu trädgårdstipp, på senare tid också självsådd i rabattkant, ej bortrensad).
Skogslåglandet: Himmeta N 20 Brandfors 1957 (Hamrin). Kumla 21 Fastbo, med nässlor kring använd hönsgård (1976 ett oskatt exemplar inne i d:o) 1976–77(!).
Nedre Bergslagen: Viker 22 Älv hyttan 1881 (Floderus) -92 (E. Pärsson, GB) -1955 (I. Andersson).
