De båda arterna (underarterna) har (ehuru skillnaden utreddes av OSTENFELD 1903) sällan hållits isär. Förekomster, som jag inte själv sett i naturen eller vilkas omnämnande inte åtföljts av beläggexemplar eller påpekande om typ, sammanförs här som Euphorbia esula agg. Samtidigt behandlas kollektivt deras likartade autekologi och spridningshistoria.
Tämligen sällsynt, funnen i alla regioner (se kartan). Bland de artbestämda fynden överväger E. virgata något. Härdig och beständig upp t.o.m. Nedre Bergslagen; i sistnämnda område, så vitt känt, endast på kalkrik mark. I Övre Bergslagen ännu aldrig konstaterad längre tid på samma lokal. Trolig utbredntyp: pS4.
Första fynd
HARTM. flora 1838 (Sala vid hyttan).
Ekologi
Epökofyt. Euhemeroba ståndorter, ungefär som föregående men ej knuten till bebyggelse: åkerkanter och -gränser, diken, vägrenar, banvallar, diverse ängsvegetation i kulturgränsen. Förr i hävdade åkrar.
Frisk-tämligen torr, lerig, sandig eller fingrusig, helst humusrik- mullartad, euhemerob mineraljord. Tämligen eutrof. I Bergslagen som bofast möjligen kalkbunden, på Mälarslätten fullt varaktig på ej kalkrik mark. Ljusälskande.
Neofyt. Till Sverige på 1600–1700-talet med ballast och främmande frövaror (TH. M. FRIES 1886). Ibland också förvildad (OSTENFELD 1903). - På järnvägslokaler huvudsakligen tillförd med gräsfrö (ALMQ. 1957). Nådde sina flesta (eller alla) Västmanlandslokaler före 1930-talet, troligen alltid som xenofyt. Förr odlad (se E. esula s. str.), föga vanlig.
Mycket långlivad på flera lokaler. Genom vegetativ förökning beståndsbildande. Det största beståndet inom Björskogsnäs' kalkområde (se E. virgata).
Lokaler
Mälarslätten: Björskog Valskogs station, 1 grupp 1955 (Almq.)†. Fellingsbro S Talrikt på järnvägsbanken vid Skulsta 1924 (Qvarfort)-57 (Almq.: banvall strax Ö hpl)†. Ej återfunnen 1978(!). Hpl är utplånad och banvallarna omlagda med nytt material Kolbäck Strömsholm 1950 (Maj Svensson genom Almq.)(†). Kumla Haga vid banan; Hagsta, banvall S-ut (2 lokaler) [1950-talet] (Almq.). Köping Täljsta, banvall [1950-talet] (Almq.). Munktorp S † Åsby vägskäl, riklig utmed landsvägen 1953 (Almq.). Platsen är nu åker(!). Romfartuna S Romfartuna 1931 (Sonja Forsberg genom Almq.) -53 (Nordin: kyrkan 400 m S-ut, vägkant)†. Utgången genom vägbreddning? Torr Vändle, banvall, 2 st. [1950-talet] (Almq.). Västerås-Barkarö Almö-Lindö 1934 (Holmström enligt WALLD. 1955).
Skogslåglandet: Sala Bornebo (A. Jansson enligt DAHLG. 1949). Hyttan: se E. esula s. str. Sevalla Kylösa skogsägor, åkerren 1953 (Almq.).
Nedre Bergslagen: Grythyttan Lugnsälven ca 500 m N-ut, efter vägen 1950-talet (Lindberg). Kan vara spridd från Björskogsnäs: se E. virgata. Norberg Kolningsberg (NORDIN 1959). Troligen E. virgata liksom vid Klacken. Skinnskatteberg s:n (Wall [efter okänd sagesman] hos FRIES 1844).
Övre Bergslagen: Hjulsjö s:n (P. Larsson enligt BINN. 1921). Hällefors Sirsjön, vall, 1930-talet, ej funnen 1958 (Lindberg)†.
