De flesta äldre, obelagda uppgifterna om denna art (s.n. C. binervis, C. fulva eller C. hornschuchiana) utesluts, då sammanblandning med andra arter - sannolikt oftast den missförstådda C. tumidicarpa - tydligen var vanlig. I vissa fall är uppenbart, att misstag begåtts, t.ex. då C. hostiana rapporterats från triviala silikatområdet i Skogslåglandet. Också HISINGERS primäruppgift (Skinnskatteberg: Nyten) är osannolik.
På åtskilliga ställen i Vikers kalkområde, f.ö. sällsynt i Nedre Bergslagen och Skogslåglandet; kalkbunden. Förr ett antal lokaler i Ö. Mälarområdet (delvis nog i anslutning till källor och källdrag). Drog kanske på vissa av dessa, fördel av närvaron av något kalkrik glaciallera. Också tänkbart, att arten under inflytande av det varma Mälarklimatet var mindre edafiskt fordrande i SÖ än annars. Sydlig, i Götaland ej obligat kalkväxt. Utbredningstyp: Kalk (f.d. kalk-/källkärr eller S10).
Första fynd
Luhr enligt WALL 1852 så som C. speirostachya (lokal 3, 10 samt lokaler inom klammer).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. Av mig känd från kalkrikkärr- myrkantvegetation (lokal 19), uttorkande del av potentiellt naturligt kalklövkärr med fältskikt, stående mycket nära fuktängsvegetation (6) samt permanent fuktig, kalkpåverkad, euhemerob kärrtorv (14).
På andra håll, särskilt förr i Mälarområdet, sannolikt apofytiskt i hemerob, graminidrik fuktängsvegetation.
Cirkumneutral-alkalisk kärrtorv på skiftande, kalkrik mineraljord; fuktängsmull (möjligen kärrängstorv) på styv lera (Mälarområdet).
Utgången genom utdikning osv. på Mälarslätten, på sin ena lokal i Skogslåglandet samt på 10, i samtliga fall troligen före eller strax efter sekelskiftet.
Lokaler
Mälarområdet: Kungsåra [Kvistberga (Kilsta mosse?) (Luhr enligt WALL 1852): i och för sig ej mindre tänkbar här än på lokal 1–3. Belägg saknas] I Liljebo: sannolik i trakten i äldre tid, t.ex. på eller vid den närbelägna †Köpsta mosse; se C. hostiana x tumidicarpa. 2 †Odinsmyr [N. delen, möjligen på Björksta-gränsen] (Råby) (TROILIUS 1860) -86 (A. E. Luhr, S). I brev till professor Wittrock 1886 uppger Luhr, att arten uppträdde ymnigt, "mer och mindre tufvad, och en del tufvor voro fullt ut af samma hårda beskaffenhet som de värsta af C. caespitosa" (Luhr manuskript 1885–89). Kärrbo 3 †Springsta (Luhr enligt WALL 1852) -1879 (C. H. Johansson, JOH).
Skogslåglandet: Kila 4 †Sätra brunn 1885 (Aguéli, S). Sala " Sala" 1858 (okänd enligt Wall manuskript) -1899 (Wollert, VÄ): 5 Aspentorpet [Kolarhagsmossen?] (DAHLGREN 1923). 6 Gruvan 1916 (M. Björklund, UPS) -76(!: SV Karl XI:s schakt, flertalet välutvecklade tuvor).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 7 Björskogsnäs 1970 (O. Eriksson). 8 Fettebergstorpet 1895 (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a; SBG) -1937 (Edvard Alvén, ALV: fuktäng). Guldsmedshyttan 9 Fanthyttan [1850-talet] (Wall manuskript: Magnushagen) -1927 (Broddesson manuskript). Norberg 10 †Klacken, ymnigt (WALL 1852). Möjligen kvar 1915, då Samuelsson säg dess hybrid med C. flava. Att SAMUELSSON (1923a) inte upptog C. hostiana härifrån kan ha berott på, att den tidigare publicerats från platsen. Då Lohammar besökte Klacken 1919, torde den dock ha varit bortdikad. Ramsberg N 11–12 Allmänningsbo N-ut; Kalkåsen 1950-talet (Hamrin). Viker 13 Bengtstorpet 1879 (Reuterholm, LD, UPS) - (ELGENSTJERNA 1889) -m.fl. - 1953 (Björkman, UPS: kärräng vid stranden) - (EKHOLM 1975). 14 Bromossen längs vinterväg i myrhalsen 1976(!). 15–16 Myggkärret; Röjängen (PERSSON 1963). 17 Skrikarhyttan 1955 (I. Anderberg). 18 Vikersvik vid bäck 100 m S landsvägen 1926 (Broddesson, S). 19 Älvhyttan, flerstädes (Venakärret, Blomsterängen) (ELGENSTJERNA 1889) -m.fl. -76(!). Belägg från olika år i LD, S, UPS.