Ursprunglig vid Dalälven; för övrigt några få, kanske ovaraktiga, antropokora förekomster. I Sverige karakteristisk på "sandiga älvstränder" (HULTÉN 1971) - så vid Dalälven. Som liknande miljöer finns på flera andra håll, särskilt Bergslagen (t.ex. vid övre Hedströmmen, Svartälven, Norrmogen), måste utbredning antas vara ofullständig. Torde vara klimathärdig i hela området. Utbredningstyp: Sandstränder?
Första fynd
Almquist enligt SAM. 1923a (lokal 2).
Ekologi
ldiokorofyt. Tydligen något hemerofil (lokal 2). Även förvildad (3, 4)? Ekologi: Se nedan.
Förr något odlad (jfr sistställd klammer). Ingen nutida odling dock känd av mig. Att den även (tillfällig) förvildas är känt i andra provinser (jfr t.ex. ALMQ. 1965).
Lokaler
Lokal 1: Möklinta Vid Dalälven (LOH. 1958)-76(!: mellan Östra Bännbäck och Härsingforsen). Längs åtminstone tre km talrik i övre-nedre geolitoralen vid flacka bukter ("lergloar"), dels i strandbrynet (Alnus incana-Salixsamhällen), dels som bälten därutanför, tillsammans med Equisetum fluviatile, Carex-arter och olika isoetider. Substrat svämsand och svämmo, som, enligt en markägare, överlagrar finare sediment. Sällan mer än meterhög. Som en effekt av två på varandra följande torrsomrar, 1975–76, med extremt lågt sommarlågvatten, förekom ymnigt uppslag av halvmeterhöga frötelningar ute på de blottade bottnarna. Sådan invasion torde också före regleringarnas tid till stor del ha dränkts under somrar med högt vattenstånd.
Lokal 2: Hallarsänkningen (a) V om Hallarsjöbro inom Sala, stort dike 1918 (Almquist enligt SAM. 1923a) och (b) på Hallarens torrlagda botten inom Möklinta 1918 (Dahlgren, S, UPS) -19 (Almquist enligt SAM. 1923a: "allmän efter Hallarens hela nordöstra strand"). Således som apofyt i en omgivning, lik föregående lokals. Vindspridd dit kort efter sänkningsingreppet. Torde ej ha stora utsikter att hålla sig kvar vid fortgående igenväxning Lokalen ej besökt av mig.
Lokal 3–4: Kungs-Barkarö Örsås udde i Mätaren [åssand] 1951 (Hamrin). Inom parentes i Hamrin manuskript tillägget "At" (= Almquist). Innebörden härav oklar. Almquist och Hamrin hade vid denna tid ännu inte exkurrerat tillsammans Troligen menas, att Almquist sett kollekten. Att lokal saknas hos HULTÉN (1971) kan betyda, att Almquist varit osäker om fyndets värde. - Förekomsten kan misstänkas vara subspontan (förvildad) och därmed sannolikt ovaraktig. Den kan sammanställas med flera äldre fynd i grannskapet: "Kungsör" 1888 (v. Porat, S, UPS; Tärn., JOH); sannolikt = Kungs-Barkarö: Kungsladugården (Anon. manuskript 1860–80-talet). (Vid denna, nu nedbrunnen, ej återfunnen under 1900-talet) Också dessa äldre uppgifter måste i första hand antas gälla en subspontan eller odlad förekomst. - Om spontana, bör samtliga sättas i samband med 1800-talets och 1900-talets invallningsföretag (kring Arbogaåns nedre lopp respektive kring Orsås udde).
[Odlad: Ervalla S: Ervalla station N-ut på Västra sidan om Köping-Hult-banan 1901 (Svedberg, SBG; Elisabet Ekman, S). Sannolikt också "Sala" 1840-talet (Forelius, S).]