Allmän i Bergslagen; tämligen allmän (-allmän) i hela Skogslåglandet utom i SÖ, dvs. S linjen Sala-Fläcksjön-Lillhärad, där spridd(-tämligen sällsynt). Säkerligen något förbisedd i triviala skogsområden. På Mälarslätten nu som förr tämligen sällsynt-sällsynt men punktvis bofast (jämför lokal 1). Euroasiatisk höglands växt, vars utbredning i Västmanland sannolikt speglar dess klimatiska preferenser. Utbredningstyp: N1.
Första fynd
WAHLENBERG 1826 såsom Carduus heterophyllum (Västmanland). Wahlenberg manuskript 1821 (Skinnskatteberg: vid Kärrgeten). [Hallstahammar enligt WIKSTRÖM 1824 (Solandet). Osäkert, om lokalen verkligen gäller Västmanland (torpet Solandet S Broddbo station i Sala?; knappast).]
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Källkärrsamhällen (på kant- och blocktuvor). Närstående samhällen i andra rikkärrs och alkärrs fastmarksövergångar. (Starkt) genomsilad gran-, löv- och blandskog av fuktig örtristyp, våt örtstarrtyp och fuktig(-våt) örttyp. På Mälarslätten aldrig i potentiellt naturlig vegetation.
Överallt vanligast som apofyt: fuktängar, fuktiga skogsgläntor, omgivning av diken; N om Mälarslätten. (till följd av högre nederbörd och lägre avdunstning) också allmänt på tämligen torra ståndorter: frisk ängs- och lövgläntmark, väg- och åkerrenar m.m.
I mesohemerob--potentiellt naturlig vegetation växelfuktig-genomsilad(-N-ut frisk), humusrik-mullartad, föga sur-alkalisk mineraljord eller grund kärrtorv. I euhemerob vegetation (främst i Bergslagen och N. Skogslåglandet) även på tämligen torrt, vanligen humusrikt substrat. Underlag skiftande. Blommar i halvskugga-öppet ljus; tycks i djupare skugga länge kunna överleva som blad.
Variation
En monstruös form anmärkt från fem lokaler i Norberg av NORDIN (1959): "holkarna samlade och ± sammanvuxna till en toppholk, stjälkbladen sammanvuxna och samlade i våningar ---".
Lokaler
Följande lokaler kända på Mälarslätten: Arboga 1 Källängen (Iverus 1877) -1888 (Tärnlund, JOH) -början av 1900-talet (GARSTEN 1971: "Invid den porlande källan") - (MALMGREN 1972a: kring diket från den torrlagda källan). 2 Ödetorpet (Lövhult) cirka 400 m Ö f.d. Kolbäckssjön, igenväxande äng, cirka 50 blommande ex. 1973 (LÖFGREN 1979a). Fellingsbro S 3 Brotorpet, vid dike 1976 (Löfgren). Hallstahammar S 4 Brånsta Ö-ut, 1 grupp vid bron 1955 (Almquist enligt MALMGREN 1970)†. Hubbo 5 Myrtorpet vid Salabanan 1960 (Almquist). Kungs-Barkarö 6 Vid Hedströmmen N om Granö 1949 (Hamrin). Kung Karl 7 Danbo 1945 (Almquist). 8–10 Algryt; Granhammar S-ut; †Sandskogsbacken 1949 (Hamrin). Malma S 11 Guttsta N-ut 1958 (Hamrin). Munktorp S 12 (†)Stav (Iverus 1877). Näsby S 12½ Frövi Station (Almquist enligt SAMUELSSON 1925). Säby 13 Hultet (N-ut) (LUNDMAN 1924) -57 (Almquist: Övernäs, skogsglänta). Säterbo 14–16 Kvarnslussen O-ut; Ransäter; Slutan 1954 (Hamrin). 17 Skogstorpet, vägslänt, 10 ex. 1974 (Löfgren). 18 D:o cirka 300 m SO-ut (Goddalshagen) [när?] (Karin Stenström). Torpa 19 Högsta S-ut 1949 (Hamrin). Västerås-Barkarö 20 Ridön N om Ormhäll, 6 ex. 1978 (KERS 1978). Västerås S 21 Stallhagen, enstaka (1940-talet] (Edvard Alvén)†. 22 Viksäng 1935 (Wollert, VÄ)†.
I SÖ. Skogslåglandet (nedom ovannämnda linje): Haraker 23 Svanå herrgårds engelska park, lokalt riklig 1978(!). Kila 24 GullvaIla 1945 (Nordin) -56 (Waldén). 25 Sätra brunn (THULIN 1916) -78(!: gräsmark kring Brudgumskällan). 26 Östanbäck N-ut nära bäcken 1977(!). Kumla 27 Fastbo S-ut (1950-talet] (Almquist). 28 Hogla N-ut (Ander enligt SAMUELSSON 1925). Sevalla 29 "Bro Säterlund" (E. Nylin enligt SAMUELSSON 1925). Skultuna N 30 Nära Barntäbäcken före brynet (fuktig barrskog) 1973(!). 31 Bovallen (NORDIN 1959) -77(!:skogsstig SÖ gården). 32–33 Källartorpet och Skarvsta vid banan (1950-talet] (Almquist).
[I Sala cirka femton kända lokaler. I Haraker V om Svanå spridd(-tämligen allmän). I Hallstahammar N i nedre Skogslåglandet, strax V nyss redovisade område, drygt 40 lokaler (karta hos MALMGREN 1970 + text).]