Av de flesta föregående florister inte skild från E. mamillata - tillsammans vanligen bedömda allmän (-tämligen allmän) i hela området. Vanlig också E. mamillata förutan, men troligen inte så frekvent som denna: tämligen allmän(-allmän)? Utbredningstyp: U.
Första fynd
HISINGER 1831 så som Scirpus palustris (Skinnskatteberg s:n).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. Ekologi enligt min erfarenhet i allo som E. mamillatas. Möjligen vanligare som ren vattenhelofyt på grunt vatten.
Enligt STRANDHEDE (1961) har de båda underarterna olika substratekologi såtillvida, att subsp. palustris "prefers fine-grained substrate, such as humus, clay and loam, while subsp. vulgaris grows well on bottoms with coarser sand". Det är tveksamt, om en sådan skillnad kan upprätthållas i Västmanland. Sålunda växer också subsp. palustris på ren sand, t.ex. Kungsåra: Sandtorpet, täktdammar 1977(!), under det att de flesta hittills kända förekomsterna av subsp. vulgaris varit rotade i lera (t.o.m. ofta styv lera).
Variation
Subsp. palustris var. palustris: Troligen dominerande ras, känd i alla regioner. Först publicerad hos STRANDHEDE 1961 (några kartprickar i NÖ). Tidigaste kända kollekt från 1847 av C. H. Johansson (Karbenning: Ängelsberg; VÄ).
Subsp. vulgaris S. M. Walters: Enligt STRANDHEDE (1961) sydlig ras, i inlandet inte funnen högre upp än till N. Vänern och Örebro-trakten. Dock i Västmanland spridda förekomster, åtminstone upp i Nedre Bergslagen (verklig frekvens okänd): Mälarslätten: Arboga s:n 1976 (Löfgren). Dingtuna Husta, uttorkande betesdepression med fuktängsvegetation (Glyceria fluitans-samhällen) 1973(!). Fellingsbro S Fågryte 1977(!). Irsta Björnön vid Halsen 1925 (Wollert, VÄ). Rytterne S om Boasjön, vattenfyllda täktgropar 1973(!, UPS). Ängsö Nära slottet 1925 (Wollert, VÄ). - Skogslåglandet: Fläckebo Fläcksjön 1973(!, UPS). Möklinta Ö. Bännbäck vid Herrgårdsbäcken 1976(!). - Nedre Bergslagen: Ramsberg N Glien 1976(!). - Samtliga det. ! (UPS-arken conf. Ö. Nilsson 1976).