Spridd (-tämligen allmän) i Mälarområdet; högre upp ett fåtal äldre, mer eller mindre tillfällig, antropokora fynd upp i Bergslagen Edafiskt och klimatiskt fordrande. Utbredningstyp som idiokor: S12. Som antropokor: S8.
Första fynd
POST 1844 så som Malachium aquaticum (sällsynt på Galtens stränder). Post manuskript c 1844 (Kung Karl: Runna kvarn).
Ekologi
ldiokorofyt. Hemerofil. Tillandningsamhällen längs Mälarens stränder av Alnus glutinosa-Prunus padus-Urtica dioica-typ: Västerås-Barkarö: Holmsviken; Ekuddens lund(!), Ridöarkipelagen flerstädes (KERS 1978).
Passiv reliktapofyt i samma samhälles hemeroba faser: Kungsåra: Skepphusaviken, betat alkärr(!); även aktiv: samma plats, alkärrdike, riklig(!), Badelunda: Norra Björnön, kring stig genom strandalskog(!). Vanligast på näringsrika, torra-fuktiga, euhemeroba ståndorter: ladugårdsbackar, t.ex. Frösåker, Fullerö, Ängsö slott (alla !), Stäholm 1920-talet (Lundman); gödselstäder, ss. Askö(!), Ängsnäs på Ridön (KERS 1978); åkerkant vid bäck: lrsta: Ullvi gård Ö-ut(!); enstaka fynd i hamn, dike, på vägren under lundbryn, avstj.pl. och på genom sänkning blottad sjöbotten (hjälmarstranden över 10 m2 1974 enligt Löfgren). På sin nordligaste lokal (2) på en hushållstipp.
Hög kvävehalt hos substratet - lövkärrtorv, fuktig mull, euhemerob mineraljord, rik på organiska ämnen - karakteriserar både de potentiellt naturliga och de hemeroba ståndorterna. I förhållande till markfuktigheten mera fördragsam på kulturståndorter (fuktigmåttligt torr) än i sluten skogsvegetation (växelfuktig-fuktig). Ekologiskt mycket lik Rumex obtusifolius. Skugga-öppet ljus. Något betestålig.
På sin nordliga lokal 2 förvånansvärt beständig. På hemeroba lokaler annars troligen ofta ovaraktig. Någon gång riklig.
Lokaler
Följande lokaler kända Norra Mälarslätten: Skogslåglandet: 1 Möklinta. s:n 1909 (Bjure enligt SAM. 1923a; Samuelsson vid.)(†). - Bergslagen·: Norberg 2 Klacken (WALL 1852) (mitten 1800-talet) (P, A. Timm, TIMM) -79 (C. H. Johansson., JOH) -1915 (SAM. 1923a) -58 (NORDIN 1959: Klackbergsgårdens avfallsplatser)(†). Sedermera (1974 och senare) ej återfunnen av författaren. Omläggningar har skett, sedan gården gjorts om till s.k. kursgård. Skinnskatteberg 3 Bruket, vid en bäck 1915 (SAM. 1923a)(†).
[Osäker, obelagd uppgift: Hällefors: Sörsjön (J. E. Joh. enligt SAM. 1923a). Uppgift från Kungs-Barkarö: Mörkrets backe 1970 (C. G. Eriksson i inventeringsrapport till länsstyrelsen) avser Stellaria nemorum.]
