Cirka 35 lokaler i S. och Ö. Västmanland upp till Möklinta: Ö. Bännbäck i Dalälven (Lohammar enligt SAMUELSSON 1925) -70-talet(!) och Norberg: Smedjedammen i Olofsfors 1855 (N. A. Johansson, GB). På cirka tio av dessa mer eller mindre säkert utgången. I områdets V. del frånvarande främst på grund av oligotrofa förhållanden, ej på grund av klimatskäl. Utbredningstyp: S3.
Angavs i Nora, där den för övrigt inte varit känd, vara "spridd" av Bomgren (SAMUELSSON 1925). Sannolikt endast en förmodan från Bomgrens sida. Möjligen sedd i Norasjön.
Första fynd
POST 1844 (Köpingstrakten: passim). (Samlad av honom 1840 på stränderna av Köpingsån; S.) Sillén 1835 (Västerås S: Västerås vid Mälaren; LD).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. Hemeroba (betesberoende osv.) - potentiellt naturliga isoetidsamhällen på flacka, tidvis blottade, glest bevuxna mineraljordsstränder och på grunt vatten i skyddat läge. Endast i eutrof och mesotrof omgivning, ekologiskt annars lik bl.a. Subularia aquatica. Förr flerstädes i dammar i vattendragen. I Surahammar: Västersjön och Kungsåra: Sundängen på vassröjda, långgrunda badställen (i det förra fallet på åssand in situ, i det senare på uttippad åssand) 1970-talet(!). Ett fynd i hällkar i kulturområden: Himmeta S: Sticklinge. bergpall i hagmark 1977(!).
Minskad under 1900-talet genom dammrasering på några håll (t.ex. Hed: Nyh:r) och igenväxning med vass efter upphörd betning (åtminstone vid Mälaren, såsom i Badelunda: kring Björnöbron; jämför WALLDÉN 1958a).
