För nuvarande något förvildad i Arboga samt på Ängsö; kvarstående och odlad på ytterligare några platser på Mälarslätten och i Skogslåglandet. Som varaktigt vildväxande sannolikt värmekrävande. Trolig utbredningstyp: S12.
Vildväxande (kvarstående eller självsådd) delvis tillfällig, också längst i S. Till beteckningen epökofyt berättigar i första hand det stora, säkerligen mycket gamla hagbeståndet vid Ängsö slott. Kanske också beståndet vid Dåvö, i den mån detta kan anses vildväxande Ståndorter: se nedan.
Första fynd
Wall hos FRIES 1844 (Västerås stad: nedan).
Ekologi
Ergasiofygofyt. Mycket gammal, eventuellt medeltida medicinal- och prydnadsväxt. Först belagd som förstnämnda 1772 i Fellingsbro: Ekebyhammar (Barch. manuskript 1772; MALMG. 1978a s. 23f.). Fanns i Åholmens trädgård i Rytterne på 1790-talet (REUTERHOLM 1796). Under 1800-talet mest använd som slingerväxt, allmänt odlad, härdig åtminstone t.o.m. Skogslåglandet. Ansågs i synnerhet lämpad att pryda stengärdesgårdar (FISCHERSTRÖM 1785, Iverus 1877, m.fl.) men torde i praktiken oftare ha klätt murar, plank, staket, verandor osv. Enligt TROIL. (1860) "teml. allmänt odlad och förvildad i Westerås trädgårdar; vid Jacobs berg osv." Omodern redan omkring sekelskiftet, sedan nog delvis bortrensad, delvis utgången av andra anledningar.
Kan alltså självså sig med frön på mycket näringsrik (gödslad), euhemerob mineraljord i gynnsamt klimat (Mälarområdet).
Lokaler
Nutida, självsådda respektive mycket länge utanför trädgårdar kvarstående bestånd:
Mälarområdet : Arboga Prästgatan 1, sedan 2–3 år, 6 m hög, klättrande i Thuja; Prästgatan 3, 2 m hög 1978; Västerlånggatan 5, förvildad sedan 1972: 1 exemplar på grusgång, 1 exemplar i trädgårdsland, 1 i häck, 1 i Ribes nigrum - allt 1978 (Löfg.). Vid tomten Storgatan 56, 1 litet exemplar på bar jord i åbrinken 1977(!, visad av Löfg.). Medåker S Smedby S-ut 1956 (Ham.). Munktorp S Dåvö, ladugårdsvägg åt V, stort bestånd 1977(!, UPS). En gammal kollekt från "Dåwö", troligen tagen vid 1800-talets mitt av okänd, finns i S. Ängsö Längs foten av slottskyrkans mur åt S, i hästfålla tillsammans med Hyoscyamus niger m.fl., stort, delvis nog mycket länge kvarstående, delvis självsått bestånd 1977 (MALMG. 1978a; även bild). Ogärna betad.
Skogslåglandet: Möklinta Vigelsbo, gärdesgård (1950-talet eller tidigare) (Almq.).
[Trädgårdsodlad i vår tid:
Mälarområdet: Arboga: Crugska gården (Storgatan) på trästaketet (två ställen), gamla bestånd 1977(!, visad av Löfg.). Härifrån inplanterad (1960-talet) på Dragmansgatan och Herrgårdsgatan, sistnämnda lokal nu trafikled (Löfg.). Västerlånggatan 5 och 23 1977 (Löfg.).
Skogslåglandet: Fläckebo: Västra Vrenninge, Norrgården, gammelstugans veranda 1978 (R. Björkegren). Västervåla: Halvarsvikens gård, verandaspalje vid gammal stuga, gammalt bestånd 1977 (MALMG. 1978a).)
För övrigt följande uppgifter (vissa avser säkerligen från början planterade förekomster):
Mälarslätten: Arboga Jäders stallgård (Iverus 1877)†. Kobergstippen [1940-talet] (Frid., Kjell.)†. Hallstahammar S Dikestäppan; Hallsta; Tuna (Iverus 1877)†. Kolbäck Prästgården, Yllesta (Iverus 1877)†. Strömsholm "i stor ymnighet vid en gärdesgård bredvid värdshuset" (WALL 1852)†. Strömsholms våg; Stuteriet (LUNDM. 1924)†. Köping †Avstjälpningsplats nära fackskolan 1893 (Bäärn., S). Säterbo Reutersberg (Iverus 1877)†. Västerås S Västerås (Wall: se ovan) - (WALL 1852: "vid gamla kyrkogårdsmuren --- sparsamt, numera nära att utgå")†. Samlad här 1848 (Ced., S). †Hamnen 1925 (Ohlin, S; WoLL. 1930; VÄ).
Skogslåglandet: Sala Gröna gången (DAHLG. 1911)†. Tegelbruksdammen 1905 (DAHLG. 1911; UPS).
Nedre Bergslagen: Grythyttan Älvestorp, förvildad 1895 (Sved., SBG)†.