16; känd under 1900-talet från Mälarområdet (V-ut till Björskog; övervägande vid Mälarstränderna) och från Salas kalkområden. Under loppet av 1960-talet försvunnen från alla lokaler utom en i förstnämnda område. I Sala ej påvisad efter 1918. Sydlig, kustgynnad, temperaturklimatiskt krävande. Särskilt beroende av milda förvintrar? Edafiskt fordrande. Utbredningstyp: S11.
Första fynd
Studerande G. Hedbom (1907) enligt DAHLGREN 1911 (lokal 12). (Bestämning har ej kunnat kontrolleras i efterhand). Studerande Bengtsson 1892 ("Vesterås"; VÄ); jämför lokal 9.
Ekologi
Epökofyt. Alla ståndorter, vilkas karaktär antytts, har varit lågvuxna, måttligt hårt betade, förr vanligen slåttade, (graminiddominerade) eutrofa fuktängar.
Väl neutraliserad fuktängsmull. Underlag i Mälarområdet lera-gyttjelera. Ljusälskande. Konkurrenssvag. Beteskrävande. Senhöstblommande.
Arkeofyt. Kring Mälaren betraktad som "havsstrandrelikt" - såtillvida riktigt, att den nog funnits i Mälarens närhet sedan havsskedet. Invandringstyp svårbedömd. Den sentida, hastiga minskningen kan skyllas bebyggelse och andra markingrepp (lokal 3, 8, 9), igenväxning efter upphörd betning (2, 4a, 11a-e), för hårt bete (4b), torrläggning, eventuellt följd av uppodling (5, 6). Okänt skäl: 7, 10, 12–16.
Mycket sårbar.
Lokaler
Recent lokal:
Mälarområdet: Västerås-Barkarö 1 Ridön S Västeräng 1950 (NORDIN 1950) - (WALLDÉN 1955: oräkneliga mängder) - (KERS 1978: rikligt,74, fåtalig 1975). Enligt Belägg av Kers i S: 400 m Ö Ängsnäs gård, betad strandäng längst in i viken, mest på tuvad mark, tillsammans med Linum catharticum och Trifolium fragiferum.
Troligen eller med säkerhet utgångna förekomster:
Mälarområdet: Björskog 2 (†)Aspa, betesmark 1942 (Almquist, S). Lämpliga fuktbetesmarker tycks nu alla övergivna, stadda i igenväxning(!). Kung Karl 3 †Kare(i)s hage [500 m NV Ulvhäll] 1952 (Hamrin, UPS, 4 små ex.). Området numera skjutbana. Kungsåra 4 Sundängens naturreservat: (a) †Cirka 200 m NV Ängsöbron, massvis "på lågängar här utefter stranden" 1948 (ALVÈN 1950; ALV). Efter områdets ombildning till campingplats har samtliga strandängar här vuxit igen. (b) Strandäng nedanför Kilinstorpet 1948 (WALLDÉN 1955: 100 000-tals i strandens översvämningsbälte). Enligt WALLDÉN (1956b) ökat betestryck under 1950-talet. Walldén i brev 1974: "Området nära stranden där Gentiana vuxit är förvandlad till ett tuvparti, där man inte kunde drömma finna Gentiana." Lundby 5 †Johannisberg 1906 (Bjure enligt SAMUELSSON 1925; vid. Samuelsson). Munktorp S 6 Mellan Sylta och Bläsenberg (Lundman enligt d:o). Rytterne 7 (†)Horn [var?] (d:o). Stankt Ilian 8 †Råby nära Vetterstorpet (Lundblad enligt d:o). Västerås S 9 †Kungsängen 1948 (Edvard Alvén, ALV). 10 V. Holmen 1920 (Lohammar enligt SAMUELSSON 1925). Ängsö 11a-e †Näsuddens betade strandängar vid Lilla Näs, Ytternäs och S, SÖ och Ö om Stora Näs 1952 (WALLDÉN 1955: "kortgräsiga översvämningsstränder", i stor mängd). Om tillståndet 1974 uppger Walldén i brev samma år: "Inte ett spår av vare sig gentiana eller blåsklöver, för det har länge varit betesfritt på Näshalvön. Jag tror jag sett över alla strandbitarna och överallt är det samma bård av tunggånget höggräs, där det förr på höstarna var en vackert kortbetad gräsmatta.''
Skogslåglandet: Sala 12 Gudmundstorpet 1907 (se ovan). 13–15 Gruvan 1915; Mellandammen 1916; Sandviken 1918 (DAHLGREN 1923; S, UPS). 16 Kolarhagen (DAHLGREN 1923).