I äldre tid ett 10-talet lokaler i SÖ. Västmanland. Tycks inte helt höra hemma i vårt område, möjligen frånsett trakten av Upplandsgränsen. där dess båda efter 1950-talet kända förekomster finns. Sydlig, av den svenska totalutbredning att döma starkt knuten till områden med kalkrika jordarter. Förklarar kanske dess svårighet att få fotfäste utanför det något kalkhaltiga området längst i Ö. Utbredningstyp som eventuellt bofast: S11?
Första fynd
ACREL 1813 ("infrequens in --- Westmanniae").
Om Acrels botaniska gärning i Västmanland vet författaren intet. Troligen Har Acrel lånat uppgift: om av BERGIUS (1764) eller av sin praeses, C. P. Thunberg, som genom Hallstahammar kan ha fått vetskap om någon förekomst i Västeråstrakten. är omöjligt att säga. Säkert är, att "Veronica anagallis aquatiqica" från Grythyttan: Loka hälsokälla hos BERGIUS (1764) inte kan ha gällt denna art. Däremot möjligen V. beccabunga.
Ekologi
Epökofyt. Eutrof strand- och vattenväxt. sedd vid vattenfyllda diken och bäckar och åar i kulturområden: på sjöstrand på lokal 12. - Ljusälskande.
Akolutofyt och kanske ibland xenofyt. Rika förekomster i Uppland. varifrån (vindburna? fågeltransporterade) diasporer då och då kommit till området. Troligen arkeofyt. Anledningen till, att den förr (under 1800-talet) var vanligare än nu är inte känd. Endast i några fall (4. 5?. 7. 11) har ingrepp (torrläggning, bebyggelse.) skett i sådan omfattning, att fortsatt närvaro omöjliggjorts.
Mycket sårbar.
Lokaler
Efter 1950 blott följande:
SÖ. Skogslåglandet vid Upplandsgränsen: Sevalla 1 Karlberg vid Sagån 1952 (Walldén). Kumla 2 Engarn [1950-talet] (Almquist)-77(!: liten grupp i bäckdike på blottad lera [vid ny vägtrumma] vid korsning med landsväg SO gården).
Dessförinnan känd:
Mälarslätten: Dingtuna 3 "Bodabäcken" 1950 (Nordin)(†). Av mig förgäves sökt såväl V Lilla Jacksbo (där bäckrensning skett) som vid Bodabäcken S Törunda. 4 tLospånga, "dygropar" (Lundman enligt SAMUELSSON 1925). Irsta 5 "Irsta" [1800-talet] (P. E. Johansson, S), troligen = Ullvi 1916 (Lundblad enligt SAMUELSSON 1925; UPS)(†). Växtplatsen möjligen en källa i kanten på bäckdike S Gullbo, nu inbyggd i cementringar. Kolbäck 6 Mellan Strömsholms station och järnvägsbron 1947 (Walldén)(†). Ej återfunnen; diken kring järnvägen starkt igenväxta. Köping 7 †Ö. tullen, dike 1844 (Post manuskript c; POST 1846). Skultuna 8 "även i Skultuna" [1850-talet] (Wall manuskript). Sankt Ilian 9 Bäck mellan Hovdesta och Lista (WALL 1852). 10 I ett dike nedån ån mellan Lista och Åkersta [1850-talet] (Wall manuskript). Västerås S 11"Västerås" [1800-talets mitt] (C. H. Johansson, TIMM) -1854 (N. C. Kindberg, UPS). troligen = †Lillån på Kungsängen (WALL 1852) -1889 (A. Andersson, JOH). Syns ha gått ut innan ån utplånades på 1900-talet 12 Viksäng på sjöstranden (Iverus 1877)†.
[Felaktiga eller osäkra uppgift: Grythyttan: Se ovan. Arboga: Lilla Ekbacken i Vinbäckskällan början av 1900-talet (Garsten); Arbogaån nära Röfors (GARSTEN 1971): troligen V. beccabunga, som samlades vid Stora Ekbacken 1891 och som sedan 1800-talet förekommer på flera ställen längs ån mellan staden och Röfors. Kung Karl: Nedanför Sandskogshagen 1887 (Tärnlund [s.n. V. anagallis] enligt SAMUELSSON 1925; JOH): beläggen är mycket småvuxna ex. av V. beccabunga(!). Växtplatsen troligen en längesedan torrlagd källa.]