LILJEBLAD 1792 så som S. petraea ("på berg i Vestmanland") (= "vid Sala" enligt LILJEBLAD 1798, 1816). Sannolikt denna art, ehuru också S. osloensis kan ha inbegripits.

Att avgöra, om arten bör kallas idiokorofyt, agriofyt eller möjligen epökofyt, är ogörligt. Har endast varit känd från kulturtrakter, men inom dem hyser de i Viker belägna ståndorterna potentiellt naturliga kalkklippängssamhällen Ståndorter för övrigt aldrig meddelade.

Också invandringshistoria dunkel. I Arboga, Semla och Sala möjligen xenofyt, beroende av gruvdriften, alltså neofyt. Kan här och på andra lokaler också vara reliktapofyt. Okänt, om den västmanländska populationen deltagit vid bildandet av S. osloensis inom vårt område.

Syns nu vara utgången i Arboga och Västanfors. Osäker i Sala. Mycket sårbar.

Föreligger enligt herbarieexemplar, undersökta av författare, från följande lokaler (Kn! = även granskad av Gunvor Knaben, 1954):

Arboga 1 Arboga 1862 (P. Öberg, S). Ett exemplar på ark med S. osloensis (allt fört till denna art av Knaben 1954). Kan ha samlats såväl på dolomithällar inom stadens område som vid Kalkugnsberget och Koberg. Nu säkerligen utgången (genom inkorsning i S. osloensis?). Sala 2 Gruvans kalkområde 1815 (Forselles, UPS, 1 exemplar; Kn!) -1902 (Dan., S; Kn!). Publicerad härifrån redan 1792: se ovan. Under 1800-talet ofta samlad (ytterligare belägg av olika samlare i GB, LD, S, UPS, TIMM). 3a-c Troligen skilda från föregående var följande närbelägna lokaler: (a) "På backar vid gångstigen till Gröna gången" 1834 (Sill. s.n. S. tridentata, S; Kn!). (b) [Gamla] vattentornet 1910 (DAHLG. 1923; UPS, 10 exemplar). Ej återfunnen(!). Arket innehåller eventuellt alla iakttagna exemplar (c) Nyberg 1897, 1913 (Woll., VÄ). Platsen eventuellt bebyggd. Västanfors 4 Semla [1810–40-talet] (G. C. Timm, S, 5 exemplar; Kn!). Även S. osloensis tagen här vid samma tid (G. C. Timm). WALLS (1852) uppgift efter Timm, "har äfven funnits vid Simla bruk i Vestanforss, ehuru ej på sednare år", gäller alltså båda. Detsamma troligen en anteckning om "S. petraea" i A. Timm manuskript 1816. Viker 5a-b Länge känd från Stora Udden i Vikern och Knapptorpskalkhällen (nära Bengtstorp), sällan skilda åt med egna namn. Som S. osloensis saknas här, gäller även obelagda uppgifter härifrån S. adscendens. Först publicerad ("Bengtstorp") av ELGEN. (1889), först omnämnd i Ohlsson manuskript 1863. Det äldsta herbariearket från 1883 (Elgen., GB), sedan rätt ofta samlad (GB, LD, S, SBG, UPS), senast av Svedberg 1957 (Knapptorpshällen). Uppges från båda lokalerna av EKH. (1975). Själv såg jag den inte vid Knapptorp 1976 (osynlig på grund av torrsommar?).

Kollekter från lokal 2, 3a, 4 och 5 publicerade av KNABEN (1954).

Oviss genom frånvaro av belägg: Sala: Löjtnantsberget (DAHLG. 1923). Mellan Skuggan och Barnelund "på ett kalkblock (bykplats) i skogen nära ett torp" 1944–48 (Mor. enligt DAHLG. 1949). Viker: Dalkarlsberg (ELGEN. 1889). Trakten av Älvhyttan (LINDSTEN 1956).

[Felaktiga de uppgifter, som publicerats från Arboga: Kalkugnsberget med grannskap (Ellholmen, Källängen): O. G. Blomberg enligt HARTM. flora 1861 och senare, Iverus (1877), Bergman och Sved. enligt SAM. (1925). Belägg av Sved. (1901, 02, SBG) och Blomberg (1855–66, GB, LD, UPS) innehåller bara S. osloensis. Säkerligen oriktig också Kila: Sätra brunn: först i HARTM. flora 1820, sedan i alla följande upplagor, hos WALL (1852), Iverus (1877) och THULIN (1916). Torde ha varit en förväxling med Sala, länge enda Västmanland-lokalen i andra floror än de nämnda (LILJEBLAD 1816, WAHLENBERG 1824). Sala intagen i HARTM. flora först 1854 (6. upplagan), då säkerligen efter WALL (1852).]