Först publicerad av MALMG. (1970): typ 1. Först funnen 1900 av Sved. (Gunnilbo: Färna park; SBG)†. Stump med ca 18 cm bred blomkorg, utan frukter. Vilken typ belägget skall anses representera, vill jag lämna osagt.

Typ I – Motsvarar i stort beskrivningen av "Heracleum mantegazzianum" hos bl.a. LID (1974).

MALMG. 1970 så som Heracleum mantegazzianum (lokal 4). Ham. 1948 (lokal 5).

[34]; i alla regioner, överallt bofast. F. n. viss övervikt i Bergslagen Om detta beror på tillfälligheter eller på att arten är särskilt väl anpassad till t.ex. humida förhållanden, kan inte ännu avgöras. Spridning ofullbordad. Trolig utbredningstyp: pU.

Epökofyt. Mest på friska-tämligen torra, euhemeroba ståndorter: tomtgränser, diken, brinkar, vägkanter m.m. På lokal 23 i (åtminstone nästan) mesohemerob lövgläntvegetation.

Frånsett på nyblottad mineraljord helst på näringsrik, humusrik-mullartad, finpartikelrik d:o. Halvskugga-öppet ljus.

Ergasiofygofyt. Före 70-talet endast fem fynd, 1948–68 (lokal 4, 5, 14, 15, 25). Liknande snabb ökning i Sydsverige efter 1950-talet. Olika hypoteser rörande orsaken har framlagts. Beträffande vårt område måste jag tro, att växten, från att förut ha varit mycket sällsynt i handeln, på bred front dök upp i landskapets handelsträdgårdar under ett kort skede ca 1945–55, varefter den genast förvildades på många håll, där den blivit inplanterad. Nu varken salubjuden eller odlad (för skrymmande i trädgårdar). Jag har en gång sett den kvarstående i omgivning av en handelsträdgård, nämligen vid platsen för Gamla herrgården i Hallstahammar S (1960-talet). Spridning torde fortgå i rask takt, mest utmed de nya lands- och riksvägarna (enligt en dansk teori delvis genom att höstståndare med frukter fraktas på biltak).

Typ II – Med mindre blomkorgar och frukter än föregående; bladlober (i synnerhet de terminala) mer eller mindre rundade.

1; varken sedd odlad eller förvildad annat än i Mälarområdet: Rytterne Gruffet (nu hembygdsgård), längs tomtgränsen samt in i en angränsande ädellövdunge, mycket riklig, ej odlad i trädgården 1976(!, UPS).

Efemerofyt (kanske potentiell epökofyt). Ergasiofygofyt. Mycket sen neofyt.

Typ III – Rätt lik typ 1 men mera småväxt.

1; Mälarområdet: Arboga Staden i dikesslänt vid Mekaniska verkstaden 1977 (Löfg.; leg. !, UPS). - Efemerofyt? Ergasiofygofyt. Neofyt.

Mälarslätten: Arboga 1 Ramstigen före Ellholmen, flertalig 1972(!). 2. Västerby gård, dammkant 1977 (Löfg.). Fellingsbro S 3 Skulsta 1978(!). Hallstahammar S 4 Sörkvarn, åbrinken, stor grupp (MALMG. 1970). Kung Karl 5 Stationsområde 1948 (Ham.)†. Från dåvarande trädgårdsmästeri intill. Västerås S 6 Notudden Ö-ut, dikesslänt i ekskog, par exemplar 1977(!). 7. Åpromenaden 300 m NNV Skerikebron, stor grupp 1978(!).

Skogslåglandet: Kumla 8 Västerby, dike S trädgården, stor grupp 1977(!). Nora S 9 Karlsro V-ut (f.d. Hermanstorp), gammal ödetomt, 1 exemplar 1978(!). Sala 10 Johannisbäck 1977(!).

Bergslagen: Hällefors 11 Hällefors samhällen N-ut efter landsvägen, flertalig 1976(!). 12 Omkring Sikfors 1978(!). Ljusnarsberg 13 Högfors villaområde, flertalig 1976(!). 14 Kopparbergs gård 1956 (Ham) -78(!: åbrinken V Stora Gården). 15 Kopparbergs järnvägsstation 1963 (Björk. manuskript) -76(!: 2 stora grupper i banvallens nederdel). 16 Vid väg 60 strax N Kopparbergs samhällen 1976(!). 17 Vägen från Kopparberg mot Stjärnfors, dike 1976(!). 18 Stjärnfors kring bron 1976(!). Nora N 19 Risbacken, vägren 1976(!). 20 Striberg, slänter till vägkorset, stor grupp 1977(!). Norberg 21 V Karlberg, N avtaget dit, bryndiken, riklig 1977(!). 22 Kolningsberg nära landsvägen 1874(!). 23. Livsdal, bäckslänt m.m. + holme mellan bäckarmarna, ymnig 1974(!). 24 Norbergsvägen vid avtaget till Rosendal, landsvägsren 1978(!). Ramsberg N 25 Kloten 1954 (Ham.). Skinnskatteberg 26–32 Vägen mot Bockhammar strax Ö samhällen; Broby (riklig); Djupviken; Godkärra; vägen mot Ramnäs, flertalig; d:o mot Uttersberg, flertalig; Uttersberg 1975(!). Västanfors 33–34 Längs riksvägen mellan Oti och Västanfors, flertalig; Västanforsvägen 1974(!).