Spridda fynd i de flesta floraenheterna i Skogslandet (ej i SÖ?) och Nedre Bergslagen; tämligen sällsynt i Mälaren och på Mälarslätten; ännu inte påvisad i Övre Bergslagen. Har sin tyngdpunkt i mesotrofa och mer eller mindre eutrofa vatten. Mindre ofta funnen i utpräglat oligotrof omgivning Klimatiskt indifferent. Utbredningstyp: pS1.
Första fynd
WALL 1852 såsom R. petiveri (Ramnäs: Ramnäsströmmen vid Ramnäs bruk; Munk: Avhulta [sistn. efter N. P. Ringstrand]).
Som arten finns i Skinnskatteberg men R. trichophyllus ännu inte påvisats där, kan med stor sannolikhet den (efter WAHLENBG 1824) hos HIS. (1831) kollektivt fattade R. aquatilis också antas ha gällt R. peltatus.
Ekologi
ldiokorofyt. Något hemerofil. Helst på något djupt vatten i sjöar och större vattendrag, gärna i strömmande vatten (före forsar), bildande renbestånd av skiftande storlek. Ibland i bäckar och källdammar men ej, i motsats till R. trichophyllus, i smådiken och pölar.
Enligt UOTILA (1971) " Preferring clear waters and a hard bottom without competing species and evidently suffering from different kinds of pollution". Karakteristisk för oligotrofa vatten enligt LOH. (1965). Ej desto mindre i Västmanland flerstädes å lerbotten i mer eller mindre starkt näringsanrikad miljö (t.ex. i Mälaren, Fläcksjön). Samtidigt föga framträdande i skogsområdets humösa sjöar och vattendrag. Jag har dock från omkring 1–2 m djup i sådana fiskat upp korta Ranunculus-skott, som jag förmodat vara R. peltatus. Möjligen avspeglar sig sämre vitalitet i eutrof omgivning såtillvida, att arten tycks vara ovanligare i de SÖ. slättområdena än i mellanbygden. Någon entydig bild av dess ekologi kan här inte lämnas.
Lokaler
Från Mälarslätten och Östra Skogslåglandet hittills följande angivelser (troligen något förbisedd):
Mälaren: Badelunda Björnön mitt för Hässlö 1913 (Wollert, VÄ). Senare samlad av Edvard Alvén (ALV). Kung Karl Kungsör i Mälaren 1843 (Lönn., UPS). Rytterne Hornsvik [1950-talet] (Almquist). Nyckelön; Skutterön (Kolthott enligt SAM. 1923a). Kvicksund 1933 (S. Landqvist). Västerås-Barkarö Almö-Lindö 1926 (Öberg)-34 (Holmström). Ängsö Ängsösund 1889 (M. Floderus, UPS) - 1925 (Öberg).
Mälarslätten i övrigt: Arboga Arbogaån vid Nästkvarn 1970-talet (Löfgren). Björskog Kampfallet 1960 (Hamrin). Hallstahammar S Bergbäcken (MALMG. 1970). Trångfors i Kolbäcksån (Lundman enligt SAM. 1923a) (MALMG. 1970) [+ uppefter ån flerstädes, delvis riklig, t.ex. vid Ålsätra(!)]. Himmeta S Släta 1960 (Hamrin). Munktorp S Avhulta (se ovan). Säterbo Kvarnsjön 1948 (Fridell, ARB). Västerås †Stockholmsvägen ca 5 km O staden, bäck 1942 (Hedberg, UPS). Svartån vid Karlslund (TROIL. 1860).
Skogslåglandet: Fläckebo Fläcksjön 1926 (Lohammar)-73(!). Kila K1- laån (NORDIN 1966). Sala Långforsen 1909 (Dahlgren, LD). Möklinta Dalälven med Herrgårdsbäcken tämligen allmän 1976(!). V.Järnboås Bjurforsån 1976(!). Gärsjön; Knipkällan; Lasjöns Ö-ända; Rosshytteån 1950 (Lohammar manuskript). Skogsbyn NÖ-ut 1977(!). Tvärhandsbäcken 1845 (Post manuskript) -1977(!: Lindsjö O-ut).