läkevänderot
Valeriana officinalis
Mer information om arten

Spridd-tämligen sällsynt i Mälarområdet och på Ö. Mälarslätten; några tämligen säkra ströfynd åtminstone i Ö. Skogslåglandet. I Nedre Bergslagen en bofast parkförekomst. Sydlig; begränsas sannolikt till nämnda område av temperaturklimatskäl. Utbredningstyp: S6.

Intill vår tid ofta förväxlad med V. sambucifolia. Kartan bygger på författarens egna fynd, på herberabieexemplar (från sex lokaler 1855–1916) samt på uppgift från några erfarna florister, som säkert skilde arten från V. sambucifolia.

Första fynd

WALL 1852 (diverse Mälarsocknar från Kungsåra till Björskog). (Citerar dessutom en tidigare uppgift Hos BERGSTRAND [1851], som dock, av formuleringen att döma, knappast hållit arten isär från V. sambucifolia: "Allmännare i Kila än kring Westerås".) Första säkra uppgift i Post manuskript c 1844 (Kung Karl: Sandängen), antecknad samman med V. sambucifolia (1863 samlad i " Kungsör" av Widmark [VAS], kanske på samma lok).

Ekologi

Som det tycks epökofyt. Inga kända förekomster i potentiellt naturliga växtsamhällen. I mesohemerob vegetation: ekdunge (Munktorp S: Ransta 1954 [Almquist]); bäckdalar under mer eller mindre tät Alnus glutinosa, Prunus padus m.m., främst i något högt läge i mycket svagt växelfuktig(- frisk) lövgläntvegetation(-Öppen ängsvegetation): Dingtuna: Törunda V-ut i bäckslänter S Torsvads lund (MALMGREN 1972a), Tortuna: bäcken vid Nortuna 1976(!), Björksta: Stora Bodarna O-ut 1977(!); betade, lågvuxna strandfuktängar (ej fuktigaste zoner): Västerås-Barkarö: Holm Ö-ut och Gångholmen Ö-ut 1973(!). Jfr också lokaler i Västanfors (nedan). Ofta (kanhända oftast) på något fuktiga, euhemeroba ståndorter: diken; stigkant vid Gäddeholms brygga(!).

Markfuktighetsamplituden i förhållande till V. sambucifolias förskjuten mot det torra området (svagt fuktig/växelfuktig-frisk). Som denna eutrof, kanske lerbunden, sannolikt alltid anträffad på väl neutraliserad mull eller d:o humusrik, euhemerob mineraljord. Skugga-Öppet ljus.

Akolutofyt, xenofyt och kanske ergasiofygofyt. Sistnämnda: Västerås S: parkartad slänt mot Västgötegatans P-plats, stort bestånd 1978(!). Västanfors: runt kanten av brukskontorets prydnadsdamm, talrik 1978(!). Om inte från början odlad här förmodligen inkommen med prydnadsväxter.

Arkeofyt?

Små 1855-93. Halvfyllda 1920-49. Stora Fr.o.m. 1950. Jvtecken (här) Förekomst i bandike.