vattenmåra
Galium palustre
Mer information om arten

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

Första fynd

HISINGER 1831 (Skinnskatteberg s:n).

Ekologi

Idiokorofyt. Alkärr och närstående, periodiskt vattenhållande (t.ex. Alnus-Betula-Salix-) samhällen (sänkor och lågtuvor; konstant, ofta riklig). Mindre fuktig strandlövskog: yttre, fuktigaste, mot vattnet vettande zonens samhällen. Källflödessamhällen Källkärr. Andra, periodiskt sanka, kalkpåverkade/på lera belägna, geogena/limnogena rikkärr (Carex diandra-samhällen, Carex elata-samhällen osv.). Barr-, bland- och lövskog av fuktig-våt örtris-, örtstarr-och örttyp (ofta bland dominerande Equisetum sylvaticum och brunmossor men ej gärna samman med vitmossor). Strandsamhällen i mellersta geolitoralen och på bergslagssjöarnas blottade strandbottnar. Bäckkantsamhällen, i skiftande omgivningar, även i barrskog.

Apofytisk på all nog fuktig, humusrik, hemerob mineraljord: fuktängar (i strandängar i mellan- och ytterzonen), dammkanter, stigar, diken, sidlänta åkerdelar m.m.

Lövkärrtorv och annan väl neutraliserad, näringsrik kärrtorv; varaktigt fuktig-våt mull och närstående humustyper; d:o, humusrik, euhemerob mineraljord. Saknas i mycket sur och näringsfattig omgivning Något nitrofil men saknas vid gödselstäder. Underlag växlande mineraljord. Skugga-öppet ljus. Vanligen sparsam i betad fukt ängsvegetation, tilltar i obetad d:o.

Variation

Subsp. elongatum (C. Presl) Arc.: Urskild några gånger, först i Ohlssons manuskript 1863 (Nora N: Åkerby, "ända till 5 qr hög"); dock inte av författaren, som hyst samma uppfattning om artens morfologiska variation som WEIMARCK (1963): "sedan en intermediär typ (med 2n 48), beskriven som subsp. tetraploideum Claph., tillkommit, synes de morfologiska skiljekaraktärerna bli så flytande, att det i praktiken är svårt eller omöjligt att med någon säkerhet känna igen de olika enheterna."