ÅNGMAN 1835 (Norberg: allmän). Frekvensen givetvis överdriven, samlades dock kort därpå i Norbergs kyrkby (lokal 17).

Epökofyt. Ekologi mycket lik Chenopodium glaucums och rubrums. Som de förr stadsväxter: "Städer, byar" (WALL 1852),

Köping i rännstenar (1800-talets slut] (Malmqvist manuskript). Jfr SWARTZ i Svensk botanik 1812: "här och der ymnigt nog vid gator och husväggar t.ex. i Visby, Upsala och i Södra Sverige". Som de tillfällig hamnadventiv (lokal 11). För övrigt - förmodligen under hela 1900-talet, frånsett 11, uteslutande - på gödselbemängd mark vid ladugårdar och stall (1–4, 15, troligen fler).

Xenofyt. Den hastiga och allmänna tillbakagången i hela Skandinavien sedan 1800-talets slut hittills ansedd oförklarlig. Tänkbart är, att arten, trots sin riklighet i vissa städer under 1700-talet, inte invandrat förrän i rätt sen historisk tid; att den t.ex. i Västmanland inte nått mer än en bråkdel av presumtiva ståndorter utanför städerna, innan såväl dessa som de främsta rekryteringsbaserna, stads- och bygatorna, började förändras i ogynnsam riktning Man måste då anta, att POSTS, WALLS och lVERI frekvensuppgifter för Mälarslätten under 1800-talet (allmän/tämligen allmän) var överdrivna, grundade främst på av respektive författares kända förekomster inom Västerås' och Köpings tullar. Härmed vore försvinnandet mindre gåtfullt: i städerna (och Norbergs gruvby) genom boskapens avhysande från gatorna, stenläggning och pedantisk gaturenhållning fr.o.m. slutet av 1800-talet, på landsbygden genom upphörd djurdrift och andra förändringar under 1900-talet på de tämligen få platser, där den fått fotfäste vid gödselstäder. Sistnämnda gäller bevisligen 1, 3, 4, 9, 14, 15. Under gynnsamma betingelser annars fullt varaktig: på lokal 4 i ca 110 år, på 3 i åtminstone 22 år. Beträffande abundans: se nedan.

Utdöende. Det är önskvärt, att frön från den sista, snart utgångna förekomsten (3) sås ut vid andra, i bruk varande gödselstäder (om möjligt ocementerade och betesskyddade).

Under de sista 30 åren följande fynd:

Mälarslätten: Arboga 1 Findla gård, "ett halvt ex., delvis söndertrasat av traktor eller avbetat, varav jag insamlade en av många basalgrenar" = rest av äldre bestånd, som gått ut vid gödselstadens ombyggnad året innan, 1977 (Löfgren i brev; ARB). Åter sökt 1978 men nu helt borta. Björskog 2 Borsingsby, 2 små ex. 1953 (Hamrin). Ej återfunnen 1977(!); ocementerad gödselstad dock ännu i bruk. Bro 3 Lyftinge, stort bestånd 1956–57 (Hamrin) -77(!: ladugårdsbacken, kring foten av gödselhög, som legat sedan 1970, då djuren avyttrades, 10-talet delvis kraftiga ex.; igenväxning hindrad av tramp från några årligen inhyrda beteskalvar). Kung Karl 4 Skillinge 1848 (Lönn. enligt SAM. 1923a; UPS) -1953 (Kierk., OREB; Starb., S). Återupptäcktes först av v. Porat 1896 (LD, UPS), sedan av Hamrin (1906, 1950). Enligt Hamrin (i brev till Nordin 1954) "ett rätt bra bestånd"; enligt Starb. riklig. Fru Lilly Hamrin, Kungsör, som i sin mans sällskap flera gånger besökte lokalen, har omtalat för mig (1977), att arten växte i anslutning till den då använda gödselstaden vid Stora Skillinge Västergård. Jordbruket upphörde i början av 1970-talet, varpå småhusområde uppfördes runt byn. På bymållans forna gödselbacke står en bensinmack. - En stor insamling gjordes 1951, då prof. E. Asplund för Riksmuseets och ett tilltänkt exsickatverks räkning med hjälp av Hamrin pressade ett 30-talet ex.

Äldre lokaler:

Mälarslätten: Arboga 5 Viby (1860-80-talen] (Anonymus manuskript) -1884, 86 (A. Larss., LD, S). Byns samtliga gödselstäder genomgicks av mig 1977: borta. Köping 6 Stadens rännstenar (slutet av 1800-talet] (Malmqvist manuskript)†. Näsby S 7 Frövi bruk 1873 (C. Hartm. enligt SAM. 1923a)†. 8 Viby (Lundman manuskript 1925–26). Sankt Ilian 9 Vid fattigstugan 1846 (Åkerman manuskript)†. Västerås 10 Västerås 1859 (C. F. E. Björling, S)†. 11 Hamnen 1941 (Hedberg, 08, LD, UPS)†.

Skogslåglandet: Ervalla N 12–13 Ervalla gård; k:an (Lundman manuskript 1925–26)†. Gunnilbo 14 Stjärnvik (Iverus 1877)†. Malma N 15 Gisslarbo bruk vid stallet 1900 (Svedberg enligt SAM. 1923a; SBO, UPS). Såväl stall som växt nu borta(!).

Nedre Bergslagen: Nora 16 Fåsjöhyttan 1863 (Ohlss. enligt SAM. 1923a). Norberg 17 Norbergs by 1843 (C. H. Joh., JOH)†. Lokal publicerad av WALL. (1852) och Iverus (1877).