17; begränsad till Ö. Mälarområdet med cirka tretton lokaler på öar i Västeråsfjärden och förr tre på angränsande fastlandsstränder; endast primärlokalen belägen längre Ö-ut och på något avstånd från Mälaren. Starkt värmekrävande, sydlig- kontinental art med i Europa splittrad och i Sverige markerat sydöstlig, nästan kustbunden utbredning Utbredningstyp: S13.
Första fynd
FRIES 1843 (Västmanland) = lokal 1.
Ekologi
Idiokorofyt. Troligen något hemerofil. Tillhör glesa mineralstrandsamhällen (med förekomst där ungefär som S. galericulata). Ståndort känd endast på en lokal (12): "blockig- stenig, solöppen mark ovanför strandzonen".
ALMQUIST (1965) framhåller, att arten är något sporadisk, vilket väl delvis förklarar, att fynden är påfallande ojämnt fördelade i tiden. Kulturbetingade förändringar säkerligen orsak till, att den försvunnit från fastlandet och troligen också från vissa öar (t.ex. lokal 17).
Lokaler
Björksta 1 Sagåns stränder vid Nykvarn 1843 (E. Fries enligt WALL 1852)(†). Tillfällig? Irsta 2 Rågsäcken (WALL 1852) -27 (L. Lindquist, GB) -30 (Wollert, VÄ; Eskil Alvén, ALV) - (WALLDÉN 1955). 3 Skärplingen 1925 (Öberg). Lundby 4 Johannisberg [1840-talet] (Forelius, S) - (Wall hos FRIES 1844)†. Västerås-Barkarö 5 Flaten 1879 (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1925) – (WALLDÉN 1955). 6 Gångholmarna (Iverus 1877)†. 7 Hargen 1960 (WALLDÉN 1970). 8 Hjortsbergsvik (TROILIUS 1860)†. 9 Ridön (WALL 1852). 10 Rundskär 1960 (WALLDÉN 1970). 11 Skåpholmen 1913 (Wollert, VÄ) - (WALLDÉN 1955). 12 Stengrundet 1974 (KERS 1978; S). 13 Sävholmen 1957 (Gunilla Tynelius genom Almquist). Västerås S 14 Hovaren (TROILIUS 1860). 15 Kalvskär (d:o). 16 †Hamnen (d:o)- 1860 (Björling, S: Västerås) - 1927 (L. Lindquist, S: Ö. hamnområdet). 17 Hästholmarna (Wall hos FRIES 1844)(†). Enligt WALLDÉN (1955) "förr" på Elba. Ej återfunnen av !.
[Oriktigt anförd från Gunnilbo av EKSTRÖM (1928); avsåg S. galericulata.]
