Allmän i Skogslåglandets och Bergslagens myrområde; mycket sällsynt på Mälarslätten. Sistnämnda på grund av olämpliga, edafiska förhållanden i förening med låg nederbörd. Utbredningstyp: N2 (fdN1)?
Första fynd
HISINGER 1831 (Skinnskatteberg: Nyts dammsjö). A. Timm manuskript 1816 (Västanfors: Vistorpet i Semla-trakten).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofob. Mosse-myrviddsamhällen (Cuspidatetum-höljor); fattig-, mellan- och rikkärr-myrviddsamhällen i sanka strukturer (höljor, blöta gropar, Sphagnum-mjukmattor). Ofta i gungflyartade mjukmattor kring humösa, myromgivna tjärnar och skogssjöar men knappast i limnogena eutrofkärr.
Sur-cirkumneutral, näringsfattig, stadigvarande mycket våt, ombrogen och minerogen myrtorv. Tycks undvika ståndorter, påverkade av lerrikt underlag. Tillhör generellt oligotrofområden.
Lokaler
Endast följande angivelser från Mälarslätten: Hallstahammar S †Dikestäppan (Iverus 1875). Rytterne Horn (Lundman enligt SAMUELSSON 1923a; LUNDMAN 1924)(†). Ej sedd av mig i åsgrop mellan Horn och Pettersborg; kärr kring Horn f.ö. starkt dikningspåverkade.
I nedre Skogslåglandet märks: Bro N Vångtorpet 1957; Himmetasjön NÖ-ut 1958 (Hamrin). Fläckebo Långmossen 1976(!). Hallstahammar N: Sex lokaler: MALMGREN (1970). Haraker Vinnsjömossen 1976(!). Lillhärad Harsjöns S-sida, massvis (ALVÉN 1950). Malma N Avtaget till Jäxbo (Svedberg enligt SAMUELSSON 1923a) -58 (Hamrin). Odensvi N Boda NV-ut; Kattlamossen; Otjärn O-ut; Täkten 1955–60 (Hamrin).