5; mycket sällsynt, för nuvarande ett par nutida förekomster i Västra Bergslagen. Dessa (åtminstone från början) i potentiellt naturlig vegetation Övriga (också funna i Bergslagen) apofytiska och, som det tycks, mer eller mindre ovaraktiga. Utbredning ansluter alltså väl till växtens i Skandinavien västligt suboceaniska utbredning. Utbredningsbestämmande faktorer kan antas vara bl.a. tämligen stora krav på hög luftfuktighet och nederbörd. Huruvida spridning i Västmanland bör betraktas som ofullbordad eller ej är svårt att bedöma. Utbredningstyp: N6.
Första fynd
Sign. ST. 1950 (lokal 3). Först upptäckt 1941 (lokal 5).
Ekologi
ldiokorofyt. Ståndorter: se nedan. - Bekant för att växa på friskt-fuktigt, humusrikt men surt och näringsfattigt substrat på växlande mineraljordsunderlag. Skuggväxt.
Gissningvis akolutofyt och arkeofyt. Delvis tillfällig (jfr ovan).
Mycket sårbar. Fastän tydligen kvar på lokal 3 efter kalhuggning, måste hyggesingrepp (med efterföljande besprutning m.m.) anses utgöra hot. Så även körning med skogsfordon sommartid bland de fåtaliga exemplaren.
Lokaler
Bergslagen: Hällefors 1200 m N "o" i Nytorp (Sikfors) [generalstabsbladet], vägdike 1952, sedan inte återfunnen (Lindberg)†. Ljusnarsberg 2800 m SSÖ vägkröken vid N. Finnfall, "grusigt, delvis Sphagnum-täckt substrat i torftig, björkinblandad barrskog" 1954 (WALD. 1956). Nora N 3 Lillsjöbäcken 1–3 km N Hammarby, barrskogsområdet (ST. 1950: nära pilsnerkälla "i djupa barrskogen vid Lillsjöbäcken"; enligt uppgifter upptäckt av jägmästare N. Eckerbom) (EKH. 1975: "Området är uppbyggt av morän och var tidigare bevuxet med blåbärsgranskog ---. Den finns kvar här trots kalhuggningen. Övrig vegetation vid lokal är björksly, gräs och älggräs"). 4 Vid samma bäck som föregående, längre NV-ut, invid bäckbron cirka 1 km N Järlehyttan ("Monnanikas hål"), en tuva i alblandad vegetation nedanför bäckbroslänten, visad Filip Andersson, Karlsro, av en hjälpskogvaktare på 1940-talet Ej återfunnen av F. A. och ! vid besök 1980. Sannolikt begravd under tippslagg i slutet på 1960-talet. Plantan kvar i början av 1960-talet, då F. A. visade den för Roseen. Därmed något osäkert, vilken av Nora-lokalerna ROSEEN (1972) avser med "hemlig bäck" i Nora. Som han uppger förekomst av 5–6 ex., och att växtplatsen kalhuggits i senare tid, syns han också ha besökt lokal 3. Norberg 5 Vid stig i barrskogen strax V Gåltjärn, 1 ex. 1941 (Erdt. & Hedberg, S)†. Längs V-stranden nu uppvuxen, frisk-fuktig hedbarrskog utan varje spår av den stig, som finns markerad på generalstabsbladet; växten utgången(!).