Allmän i hela området Utbredningstyp: U.
Första fynd
BERGIUS 1764 (Grythyttan: kärrmark nedanför Loka hälsokälla).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Ursprunglig i rasmarkssamhällen, så som Hjulsjö: Uttertjärnsberget, bland Tilia och Populus tremula, och samhällen på lövgödslade klippavsatser. På sistnämnda ståndortstyp vanlig, i somliga fall i mer eller mindre potentiellt naturlig miljö.
Till synes föga livskraftiga skott kan förekomma i hemerob, ej lövfallspåverkad klippängsvegetation Som apofyt eljest mest inskränkt till torra-svagt fuktiga, euhemeroba ståndorter: alla slags vägkanter, banvallar och bangårdar, hyggen, diken, slänter, renar, skärningar, ladugårdsbackar, blockupplag, diverse ruderat ängsmark. Ej i odlingsjord.
Torr-frisk, ej för sur, någorlunda djup klippmull; torr-något fuktig, humusrik eller humusfattig, euhemerob mineraljord av växlande textur. Konkurrenssvag. Ljusälskande. Troligen beteskänslig.
Lokaler
Form flore alba: Tämligen sällsynt, något förbisedd:
Mälarslätten: Arboga Näsby vid Köpingsvägen 1947, utgången 1951 (Frid., ARB, LD, UPS). Badelunda Lundby 1929 (Oberg).
Skogslåglandet: Fläckebo Avtagsv. till Vitmossen 1977 (Margar. Jansson). Hallstahammar N Boda: Gillbo (MALMG. 1970). Kila Mellan Hebo och Dalkarlstorp, vägkant 1937 (Mor. enligt DAHLG. 1949). Lillhärad Intill Industrileden 4,5 km S Långsjön 1978(!). Västervåla Stenkärret intill landsvägen ca 2,5 km N Virsbo station, 50 exemplar årligen 1944–47 (ALV. 1950: GB, LD, S, UPS).
Bergslagen: Grythyttan Grythyttans samhälle S-ut, ny vägslänt 1976(!). Guldsmedshyttan Ingolshyttan 1959 (Lind). Järnboås Nära Dammåstjärn, 6 x 4 m 1975 (I. C. Svanberg). Ljusnarsberg Björkbergets O-sluttning, hygge 1976(!).
Vanligare är skärblommiga bestånd ("f. rosea "). Ej antecknade.