4(6); några lokaler i Ö. Mälarområdet, en i Skogslåglandet, samt en lokalgrupp i Vikers kalkområdet vid Älvhyttan. Sydlig (dock mycket sparsam nående upp i Norrland), edafiskt krävande. Sällsyntheten därmed ej helt förklarad - vore tänkbar på ytterligare några håll. Spridning förmodligen ofullbordad. Utbredningstyp: S10.
Första fynd
Först publicerad 1849, uppdagad 1845 (lokal 1).
Ekologi
Idiokorofyt. Något hemerofil (lokal 4). Dess ekologi i Västmanland ej fullt känd. Käll- (lokal 1, 3) och kalkgynnad (4); för övrigt tydligen gärna på grunt, eventuellt periodiskt uttorkande vatten på näringsrik, styv lera. Se vidare lokalförteckningen.
Genom täckdikning utrotad på en av sina lokaler vid Älvhyttan, genom kärrutdikning på lokal 1 samt - som det syns – genom tillkomsten av stort pumpverk intill källkärrförekomsten 3. (Mycket) sårbar.
Lokaler
Genom beläggexemplar av typiskt utseende eller trovärdiga utsagor säkra lokaler:
Mälarområdet: Kungsåra 1 †Kilsta mosse (Stora Kvistberga, Kungsåra s:n) 1845, -52, -83, -84, -85 (A. E. Luhr, LD, LUHR, S, UPS); 1879 (C. H. Johansson, JOH); 1885 (Aguéli, S). Först publicerad av ANDERSSON 1849 och i HARTMANS flora 1849 så som C. paludosa. Enligt WALL (1852) fanns 1850 "10 blommande exemplar". Utrotad genom dikning före sekelskiftet Kärrbo 2 Springsta brygga [1800-talets senare del] (A. E. Luhr enligt SAMUELSSON 1923a; JOH) -77? (!, UPS; conf. Ö. Nilsson). Av mig tagen på grunt vatten i viklik inbuktning av stranden under Alnus, Salix; stort bestånd. Enligt min mening ej habituellt fullt typisk, ehuru starkt avvikande från normala C. acuta-former.
Skogslåglandet: Västerfärnebo 3 Knipkällan (Källbergs källa, Vedbo) 1936 (Edvard Alvén, ALV) -50 (LOHAMMAR 1951) -58 (Nordin)(†). Förgäves sökt av mig bl.a. 1971, -76, -77. Sedan omkring 1970 sker stort uttag av källvatten för Sala stads räkning strax ovan Knipkällan, vilket kring denna orsakat viss uttorkning och igenväxning.
Nedre Bergslagen: Viker 4 Älvhyttan, fl., bl.a. i diken samt i åkanten på 10–15 cm djupt vatten 1955, -58 (PERSSON 1963; häri utförligare läges- och ståndortsbeskrivning).
Härtill några av mig sedda bestånd, som mer eller mindre starkt avviker från C. acuta i riktning mot C. acutiformis (godkända som sistnämnda av Ö. Nilsson 1976, -77):
Mälarområdet: Kungsåra 5 Sundängens för nuvarande obetade lundområden, ekomgivet, periodiskt upptorkande pölkärr (utan kärrtorvbildning i gängse mening) 1973, 77 (UPS). Västerås-Barkarö 6 Rosendal 450 m V-ut, liknande men större, regniga somrar dammartad sänka i blandskog med ek, stort renbestånd 1973 (UPS). 1973 (torrsommar) upp till 175 cm höga skott; 1977 blott ca 100 cm höga.
[Osäker uppgift: Rytterne: Rudö (Lundman enligt SAMUELSSON 1923a).]