Nu mycket sällsynt, under 1970-talet endast ett par fynd (1, 4) i Mälarområdet Förr vanligare (se nedan). Tyngdpunkten av utbredningen alltid i SÖ. Västmanland, enligt den skandinaviska totalutbredningen Sammanhängande med att arten är sydlig och klimatiskt fordrande. Ingenting tyder på att den i Västmanland är kalkgynnad. Utbredningstyp (som eventuellt bofast): S12.
Första fynd
HIS. 1828 (mälarstränderna).
Ekologi
Epökofyt (i vår tid vanligen tillfällig). En förekomst i hemerob klippängsvegetation: se lokal I. F.ö. blott euhemeroba ståndorter: skärningar, vägrenar, gårdsområden, järnvägområden, i äldre tid odlad jord (vallar, åkerkanter, åkrar).
Euhemerob mull och matjord; torr-frisk, humusrik-humusfattig, öppen mineraljord av växlande textur. Anses eutrof. Konkurrenssvag. Ljusälskande.
Xenofyt. Troligen neofyt. Bedömdes av POST (1844) i köpingstrakten vara allmän, i Västeråstrakten av TROIL. (1860) tämligen allmän WALL (1852) sammanfattar: "I Mälartrakten allmän, längre upp åt slättbygden mera sparsam och i bergslagstrakten sällsynt ---." På ett ark från 1880 (LUHR) - anlagt. samlat i Kärrbo - har A. E. Luhr i stället för lokaler antecknat "allmän". Fåtaliga men tämligen regelbundna, enskilda angivelser från områdets olika delar från 1800-talets mitt fram till 1930-talet (de flesta från Mälarområdet mellan Kolbäck och Upplandsgränsen). Härefter några enstaka fynd, troligen nästan alltid av helt tillfällig natur.
Spreds fram till ca 1930-talet med vallfrö av klöver och timotej, att döma av flera uppg. om uppträdande i sädesåkrar också med sädesfrö. I vall och åker senast sedd 1934 (lokal 7). Tycks nu endast (mycket sporadiskt) inkomma med gräsfrö (t.ex. lokal 2 och 4, kanske 6). Sedan effektiv frörensning hindrat diasportillförsel utifrån, uppenbaras, att arten i längden saknar förutsättning att förbli bofast. Återfynd blott på lokal 3. På lokal 1 möjligen också halvt naturaliserad. (Obeständigheten är något gåtfull, då frodiga ex. ses på trivial ruderatmark och mängder av grobara frön utbildas. Med frön från lokal 4 har författaren 1973–79 utan svårighet hållit en talrik stam vid liv i trädgårdsland m.m. i Västerås-Barkarö. Den hade inte skadats av den tämligen stränga vintern 1978–79.) - Utdöende.
Lokaler
Följande lokaler har uppgivits efter 1930:
Mälarslätten: Dingtuna 1 Gillberga Ö-ut, markhäll, slutligen från landsvägsren mot åker, 6 ex. 24.6.1977(1). Ursprunglig nog uppvandrad från vall eller sädesåker, ej i senaste tid. Det största hindret för bofasthet på ståndorter av denna typ torde vara kraftig markuttorkning i förening med sen utveckling. Thlaspi arvense, som är tidigare, förekom ovannämnda datum på samma lokal med mogna skidor under det att Lepidium campestre då endast var halvvuxen med svagt utbildade, redan bortvissnande blomställning. Underst dock små, mognande skidor. Hallstahammar S 2 Valsta, landsvägskant, par ex. 1953 (Almquist enligt MALMG. 1970)†. Kungsåra 3 Köpsta 1918 (A. Joh., S) -60 (Hamrin)(†). Lundby 4 Sjöhagsv. 0 kraftvärmeverket, 3 ex., nyligen insådd med eng. rajgräs 1973(!). Senare aldrig återkommen. Västerås-Barkarö 5 Vid gårdarna På Ridön [slutet av 1940-talet] (WALLD. 1955). Ingenstans återfunnen av KERS (1978).
Skogslåglandet: Sala 6 Silvköparen, banvallen och efter den angränsande landsvägen 1942 (Deg. och Morander enligt DAHLG. 1949)†.
Bergslagen: Ljusnarsberg 7 Källbäcken, fodervall, 1 ex. 1934 (Almquist s.n. "L. smithii?", S). [Se Lepidium heterophyllum.]
