backtrift
Armeria maritima subsp. elongata
Mer information om arten

Vid Mälaren en ännu livaktig och individrik lokalgrupp på och vid Strömsholmsåsen i V. Rytterne; en nutida åslokal på Ängsö samt förr ett par förekomster på åsöar i V. Galten och en vid Ängsösund (Björksta). Sydlig, värmekrävande art, här i den nordliga utkanten av sitt utbredningsområde. Starkt sandgynnad, som bofast möjligen sandbunden. Utbredningstyp: S12.

Till skillnad frän strandtriften (subsp. maritima), vilken är en atlantisk ekotyp, har inlandstypen subsp. elongata enligt GIBBONS & LOUSLEY (1958) en huvudsakligen Sydligt kontinental totalutbredning.

Första fynd

POST 1844 såsom A. vulgaris (lokal 3–4). Samma år funnen av Åkerman (lokal 16).

Ekologi

I vår tid enbart epökofyt (reliktapofyt eller reliktepökofyt?). Mesohemerob, betad och obetad, lågvuxen örtbacksvegetation (lokal 6 delvis, 7, 10, 13; förr troligen 12 m.fl.) eller (oftare) euhemerob, delvis ängsartad sandmark: igenväxande sandplaner och sandtag, sandskärning, gräsmattskant, diverse nött åsmark (5, 6, 7 delvis, 11, 13 delvis m.fl.). Som subspontan (14–16) på grusgångar?

Torr-mycket torr, svagt utbildad ängsmull eller humusbemängd, sandig ruderatjord. Underlag genomgående åsmaterial utom på 1, 14–16. Substraktreaktion troligen sur men ej starkt. Ljusälskande. Tämligen konkurrenssvag. Något betestålig (jämför 6).

Säkerligen arkeofyt. Om ursprungligen antropokor eller möjligen inhemsk på värmetidens ur havet uppstigande åsar kan nu inte avgöras. Torde i alla händelser gradvis ha följt den vikande kustlinjen ned till nuvarande nivåer (jämför diskussion rörande samma förhållande i Uppland hos ALMQUIST [1929, 1965]).

Anbefalld som prydnadsväxt "i sandfulla trädgårdar" av FISCHERSTRÖM (1785). Ingen odling känd i Västmanland men kan misstänkas ligga bakom lokal 16, kanske också 14–15. Till 14 kan den ock ha nått med kanalfarten.

Utbredning ännu ungefär densamma som på 1800-talet, frånsett 1–4. Ej stadd i spridning. Nuvarande förekomster skyddsvärda. Främsta hot igenväxning

Lokaler

Förekomster - i regel bofasta - tillhöriga den gamla populationen:

Björksta 1 Grindtorpet (Ängsösund) 1886 (Aguéli, S) – (Hj. Karlsson enligt SAMUELSSON 1925)†. Kolbäck 2 Strömsholm kring åsen: Nära skolhuset (Iverus 1875, 1877) -1923 (LUNDMAN 1924: Stuteriet; enligt Lundman manuskript mellan folkskolan och järnvägen) -48 (Walldén: Långängen vid Herrskogen)(†). Bortbyggd? Köping 3 Malmön (POST 1844) - 1891 (Bäärnheilm, GB: på en gräsvall)†. 4 Vitön (POST 1844) -1899 (Svedberg, GB, SBG)†. Tycks ha gått ut genom igenväxning/bebyggelse. Rytterne 5 Borgåsund (WALL 1852: bredvid vägen) -1940-talet (Walldén: vid S. brofästet) -77(!: S bron i obetad åsäng mellan järnväg och landsväg, ymnigt). 6 Horn (Hornsbyn, Hornsbacke, Hornsvik) (Iverus 1877) - (LUNDMAN 1924) -49 (Nordin)-77(!). Nu flerstädes och riklig kring Horns gård och vägskäl i åsslänt mot landsväg, åsgräsmatta, trampnött åsrygg samt lokalt i öppen betesmark i den S. åsflanken. 7 Horns gravfält på Horn såsen (WALL 1852) - 1970-talet(!). Nu i obetad, öppen torrängsvegetation, dels i SÖ-flanken mot landsväg (riklig), dels V krönet NV gravfältet. Nyckelön (Iverus 1877): 8 Kvicksund (Lundman enligt SAMUELSSON 1925)†. 9 Mellansundet, sandåsen 1918 (Öberg)-[1920-talet] (Lundman enligt SAMUELSSON 1925) -31 (Wollert, VÄ)(†). Bortbyggd? 10 Rosenlund vid Stavsholmsviken [V-sidan av Strömsholmsåsens V-gren cirka 500 m SV lokal 7] [1950-talet] (Almquist) - (E. MARKLUND 1974a: betad strandäng "på en högre belägen strandvall", riklig). 11 Strömsholms station (Lundman enligt SAMUELSSON 1925) -77(!: åsängar kring spårområde). 12 Åsby (Lagersbergsåsen) (Iverus 1977)†. Syns vara utgången genom igenväxning Ängsö 13 Berg (Barvaåsen) (A. E. Luhr enligt WALL 1852: Ängsö) -79 (C. H. Johansson, JOH) -1952 (Walldén) - (LINDBLAD-WESSBERG 1971: SV. delen av åskullen S Dalbacken [mellan Berg och Löttorp]) -73(!; också sparsam i det gamla sandtaget vid Bergs gård; UPS).

Tillfälligt, förvildad eller möjligen oavsiktligt kulturspridda förekomster: Hallstahammar S 14 Skansen (vid Strömsholms kanal) (1840-talet] (Ahlm enligt SAMUELSSON 1925)†. Munktorp S 15 Sörhamra (Iverus 1875)†. Västerås S 16 Nya kyrkogården 1844 (Åkerman genom Ahlm enligt SAMUELSSON 1925)†.