HIS. 1831 (Skinnskatteberg s:n).

Epökofyt. Sällsynt i torrängsvegetation (enstaka-fåtaliga ex. på markhällar, undantagsvis enstaka ex. i örtbackar); för övrigt bunden till euhemeroba ståndorter: konstant ogräs i åkrar, potatisland och (utan noggrann rensning) all annan odlad jord; lika vanlig vid gödselupplag, på ladugårdsbackar, i nylagda gräsmattor, vägslänter, nya skärningar, på järnvägsområden och annan blottad mineraljord.

Måttligt näringsfattig-extremt näringsrik, frisk-torr, humusrik-mullartad eller humusfattig mineraljord av växlande textur; gödsel; klippängsmull. Ljusälskande. Mycket konkurrenssvag.

Habituellt mycket variabel. Avgränsas här som hos UOTILA & SUOMINEN (1976) och UOTILA (1978). Beträffande de äldre, på grund av oklar uppfattning om artens variation uppställda "var. cymigerum", "var. spicatum" och "var. viride" (alla anförda från Västmanland): se under C. suecicum. Bland det av författaren för Uotilas räkning 1977 insamlade materialet av C. album befinner sig ett par ark, som av Uotila förmodats tillhöra för Västmanland (och Sverige) normalt främmande raser: Björskog Borsingsby, jordupplag vid gödselstaden, grop: typ med långa, förhållandevis smala blad (UPS, 2 ark). Kumla Klasbo, vid gödselstad: typ med kraftigt sågade blad och framåtriktade, ofta något böjda tänder (UPS).