Spridd-tämligen sällsynt på Mälarslätten och i Skogslåglandet. Flest lokaler vid Mälarens stränder. Förr vanligare. Har i Norden en sydlig utbredning Huruvida dess frånvaro i Bergslagen övervägande eller ens till någon del beror på klimatet, är dock svårt att fastställa. Såsom mycket starkt eutrof saknar den i stort sett lämpliga miljöer där. Förekomsterna i Skogslåglandet syns helt och hållet inskränkta till mycket näringsrika (kväverika) ståndorter. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
LINNÉ 1747 såsom Coreopsis Bidens [= f. radiata] (Munktorp: Bålsta by i vägdiket).
Ekologi
Troligen idiokorofyt, fastän nu (nästan) enbart i hemerob miljö: gräs- och halvgräsrik fuktängsvegetation/gungflykärr kring eutrofa källdammar (delvis branddammar) och andra smådammar; uttorkande kärrpölar i betessänkor; vid Mälaren låglänta strandängar, driftrika mineraljordsstränder. I liknande vegetation vid några andra sjöar och större vattendrag (även på flytöar). Blott några dikesfynd.
Näringsrik, limnogen kärrtorv; d:o fuktängsmull och annan fuktig, humusbemängd mineraljord. Underlag oftast lera. Flera förekomster i anslutning till utsläpp av avlopps- och gödselvatten (t.ex. 2). N-ut flerstädes vid sänkta sjöar. Ljusälskande. Delvis betesgynnad. Konkurrenssvag.
Kan troligen ibland vara naturligt obeständig. Den minskning, som nu kan konstateras, beror dock i första hand på torrläggning (igenfyllning) av små våtmarker samt på fortskridande igenväxning Nyblottad fuktmark av lämplig beskaffenhet torde den fortfarande kolonisera (fågelspridd), t.ex. Hubbo: Näs S-ut, nyupptagen "viltsjö" 1977(!).
Variation
Form radiata Retz. (med könlösa kantblommor): Förr spridd, genom torrläggning nu tämligen sällsynt inom begränsat område mellan Köping och Västerås. Att Iverus (1875) kallade den allmän i Västmanland förklaras av, att hans eget fältarbete berörde just detta område. Honom bekanta var fem förekomster, fyra funna av honom själv. - Ibland i sällskap med huvudformen.
Form radiata mycket sårbar'
Följande lokal utöver Linnés primärfynd: Dingtuna Jölmesta S-ut, trampad, fuktig hagsänka, lokalt rätt talrik (tillsammans med huvudformen) 1976(!). †Lospånga 1862 (O. Björling enligt SAMUELSSON 1925; UPS). Hallstahammar S †Hallsta; †Svedvi prästgård; †Östtuna (Iverus 1875). Kolbäck Bolunda (Åkerman enligt WALL 1852). †Yllesta 1870 (Iverus, GB). Munktorp S Stenby, (inhägnat) kloakvattenkärr i beteshage 1977(!). Västhamra (Lundman enligt SAMUELSSON 1925) -57 (Almquist: kärrpöl vid landsväg, riklig; tillsammans med huvudformen; S.).
Lokaler
Lokaler i Skogslåglandet, kända efter 1920-talet: Bro N 1 Sundänge NV-ut 1959 (Hamrin). Gunnilbo 2 Norrsjön, viken uppom Färna herrgårds ladugård 1975(!). Kila 3 Gullvalla 1940 (Lohammar manuskript). Linde S 4 Bårvalla N-ut 1960 (Hamrin). 5 Lindesjöns strand, sparsam [1950-talet] (Nylund). Ramsberg S 6 Sundbo-trakten 1950-talet (Hamrin). Romfartuna N 7 Mungasjön 1940 (Lohammar manuskript) -73(!: lugn, skyddad vik i N). Sala 8 Sagån vid Norrby [1950-talet?] (Almquist). Surahammar 9 Glåpen V-ut 1959 (Hamrin). 10 Mötet 1960 (Hamrin). Västerfärnebo 11 Knipkällan (Källbergs källa) 1950 (Lohammar manuskript)†. Utgången genom igenväxning? 12–13 N. Tappebosjön (cirka 1 m djup); Stävresjön 1950 (Lohammar manuskript). 14 Stutsjön [sänkt], "i kanten av vassbältet" (ABRAHAMSSON & WALLSTEN 1978). Västra Skedvi 15 Stakbo N-ut 1958 (Hamrin).
[Kartprick hos HULTÉN (1950, J971) i Ljusnarsberg grundas förmodligen på ett ark från Ställdalen 1891 i S (S. Gyllenkrook). Fyndorten måste dock betvivlas (jämför Galium odoratum).]
