Tämligen allmän i Övre Bergslagen (säkerligen inte till fullo uppmärksammad); spridd-tämligen sällsynt i Nedre Bergslagen; elva, företrädesvis i gamla lokaler i Skogslandet Alpin och nordlig cirkumpolär; i Västmanland S-gräns för sammanhängande utbredningen. Starkt kalk- och källgynnad, mer i Nedre än i Övre Bergslagen. Drar i sistnämnda region fördel av den höga nederbörden. Kanske utgör dess kallare klimat också en positiv, ekologisk faktor. Utbredningstyp: N4.
Första fynd
WALL 1852 så som Lycopodium selaginoides (lokal 3 och 10). C. H. Joh. 1845 (Norberg: Olofsfors; JOH).
Ekologi
ldiokorofyt. Begränsat hemerofil. Käll- och andra rikkärrsamhällen i måttligt torra fastmattor (ofta Tomentypnetum) och något blöta sänkor och tuvdalar (vanligen Campylium stellatum-samhällen). Soligena mellankärr i samma strukturer. I Ljusnarsberg: SV Lilla Kumlan-torpet i potentiellt naturlig, något gles granskog av genomsilad, kalkpåverkad örtristyp(!). Av andra diffust uppgiven från grannskapet av bäckar; dock av ringa betydelse som strandväxt.
Som apofyt huvudsakligen fuktängsart, i Nedre Bergslagen vanligen på kalkrik mark, i Övre Bergslagen också i silikathöjdernas genomsilade sluttningar. Flertalet fynd av sistnämnda slag gamla, gjorda i dåvarande slåtterängar, nu övergivna och igenvuxna. I kalkområde också på fuktig, euhemerob mineraljord: vägkanter, slig, diverse renar(!).
Väl neutraliserad-alkalisk kärrtorv och fuktängsmull; d:o, fuktig, blottad mineraljord. Halvskugga-öppet ljus. Något betestålig (örtrik, troligen kalkpåverkad fuktängsvegetation i övergiven betesmark i Västrafors: MALMG. 1975: Fa 36).
I Skogslandet flerstädes utrotad genom utdikning I Bergslagen sannolikt minskad efter 1930-talet genom att hemeroba ängsståndorter övergetts/beskogats.
Lokaler
Skogslandet: Gunnilbo 1 Bockhammar SV-ut 1957 (Hamrin). Karbenning 2 Björktjärn (Lohammar enligt SAM. 1923a). Kila 3 †Sätra brunn gentemot Fängsbacken, ymnig (WALL 1852). Kanske kalkpåverkade lokaler Linde S 4 †Hidingsängen [1850-talet] (Wall manuskript). Möklinta 5–6 Bår NV-ut; Bärsjön S-ut [grönstensinflytande?] (Lohammar enligt SAM. 1923a). Ramnäs 7 Ulvramen (Iverus 1877)†. Ej återfunnen (ERIKSS. 1967a). Sala 8 †Stampers 1880-talet (Hedbom manuskript). Efter H:m publicerad av DAHLG. (1911). Surahammar 9 Toftmossen 1913 (Du Reitz enligt SAM. 1923a). Västervåla 10 †Engelsberg (C. H. Johansson enligt WALL 1852). 11 Landsberget, [soligen] myr 1937 (Folkeson, GB, KJN, LD). Troligen kvar.
[Utbredningskarta av Hamrin hos SJÖRS (1958a) innehåller ytterligare några lokaler, vilka saknas i Hamrin manuskript och i övrigt är oförklarliga. Några kanske är felmarkerade, andra tagna från ALBERTS. (1942), vars karta är inexakt beträffande Västmanland.]
