På Mälarslätten och i nedre Skogslåglandet allmän-tämligen allmän; högre upp tämligen allmän-spridd i lågtrakter t.o.m. Nedre Bergslagen, frånsett längst i V och NV (Grythyttan, Guldsmedshyttan, Skinnskatteberg, Ramsberg N), där den syns vara tämligen sällsynt. I Övre Bergslagen hittills inte påvisad av annan än Hammarström. Sistnämnda region vid gränsen för artens sammanhängande utbredning i Sverige. För dess utglesning här och i NV. Nedre Bergslagen torde temperaturklimatet spela den största rollen. I Bergslagen merendels på mesohemeroba-euhemeroba ståndorter i mer eller mindre nära anslutning till bebyggelse. Utbredningstyp: S2(?).
Första fynd
HAMMARSTRÖM 1813 (Ljusnarsberg s:n).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Naturlig miljö utgör alkärr och liknande, eutrofa lövkärrsamhällen, annan, mindre sank lövsumpskog, särskilt Alnus-samhällen vid sjöstränder, på forsholmar och i kanten av nedskurna vattendrag, gran- och blandskog av våt örtstarrtyp och våt örttyp samt driftsamhällen på låglänta grus- och klapperstränder (vid Mälaren åsstränder). I potentiellt naturlig vegetation fortfarande flerstädes; även, fast sällsynt, i Nedre Bergslagen: Norberg: Alnus-Betula-Salix-kärr i barrskog vid Norens NÖ-strand(!).
Vanligast som apofyt: nämnda samhälles kulturfaser; diverse euhemeroba ståndorter: diken, bydammar, stenskoningar vid stränder; samt torrare: kring gödselstäder och ladugårdsväggar, täktkanter och -slänter, utfyllnad, blockgryt m.m.
Lövkärrtorv; genomsilad-växelfuktig, näringsrik sumpskogshumus; fuktig, humus- och kväverik, delvis euhemerob, blottad mineraljord. På euhemeroba ståndorter stundom på tämligen torr, humusfattig mark. Nitrofil. Underlag växlande mineraljord. Skugga-öppet ljus. Tycks i stort sett vara betesskygg, särskilt i icke träd- och buskskyddad vegetation (trampkänslig?).
Lokaler
I de fyndfattiga V- och NV-delarna följande lokaler:
Grythyttan Grythyttehed (Svedberg enligt SAMUELSSON 1925). "t.ex. Hyttholmen i Grythytteälven" (BERGDAHL 1960). Guldsmedshyttan Limnäs 1959 (Björkman manuskript). Storå 1950-talet (J. Lindh). Ramsberg N Nederhyttan 1957 (Sundholm). Skinnskatteberg Nytsbäcken vid tegelbruket (HISINGER 1828, 1831, 1832b) - (V. Samuelsson enligt SAMUELSSON 1925: Skinnskattebergs bruk [troligen vid ån]). Ej funnen av mig under åtskilliga besök kring f.d. bruket. (Tegelbruket vid Nyten nu sedan länge borta.) Viker Älvhyttan (Bomgren enligt SAMUELSSON 1925).