Styltstarr har sin huvudförekomst i skogsområdena i norr och väster och når knappt fram till kusten i öster. Rasen är karaktäristisk för tidvis översvämmade marker, ofta på näringsfattig grund. Främst växer den på låglänta stränder och vid lugnflytande skogsåar och större bäckar, men även vid Ljungan i Haverö, då på mark som vattenfylls vid högvatten. Styltstarren har gynnats av vattendragens uppdämning och är särskilt vanlig ovan gamla dammar, t.ex. där flottning förekommit.
Vid skogssjöar kan enstaka tuvor ses mellan stenar på fasta moränstränder, oftast vid in- och utlopp, men även på strandängar och i strandkärr. Styltstarr är också typisk i mycket vattenrika kärrmiljöer vid inflöden och utlopp på myrar. Den ses även i skog på annan tidvis vattenfylld mark som blöt lövsumpskog och i avloppslösa skogskärr. I moränområdenas skogsodlingar kan man ibland se den i mängd på försumpad f.d. odlingsmark, på gamla myrodlingar och i videbevuxna diken.