korsört
Senecio vulgaris
Korsört är en anspråkslös kulturföljeslagare som man i första hand förknippar med stads- och tätortsmiljöer. Man hittar den enstaka eller fåtalig på öppna jordytor, i en gatkant, i en plantering, intill en skuggig vägg, vid en stupränna etc. Den tål att växa i stark skugga, t.ex. under buskar och häckar. Arten uppträder också i hela landskapet som ogräs i trädgårdsland och förekommer på jordhögar, vid grävningsytor och på gårdsplaner. Ibland ses den i rörda vägkanter, mest vid de större genomfartsvägarna, och längs järnvägar i singelgrus. Vid havet finns den på fågelskär, t.ex. Njurunda Gråskärsbådan.
Första fynd
Först publicerad av Neuman (1885a) från Skön Sund och då representerad av en form med strålblommor. Äldsta belägg från Alnö Eriksdal 1878 (K.A. Andersson i S).
Variation
En form med strålblommor har noterats från Skön nära Sunds sågverk (Neuman 1885a) som ”var. radiatus Koch”.
Utbredning
Allmän i kustområdet och i dalgångarna. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): allmän; måttligt–mängdvis.
Collinder (1909): allmän; måttligt–mängdvis.
Lokaler
Liden Skälgården 1978 (HL, RL).
Torp Leringstjärn 1982 (GW).
Torp Leringstjärn 1982 (GW).
