Revsmörblomma bildar höggula fält i försumpade lägdkanter i början av högsommaren. Blommorna är något större än den vanliga smörblommans och har en varmare gul ton. Den växer också fuktigare och fordrar glesare vegetation än denna. Revsmörblomman uppträder som pionjärväxt på öppna ytor, både i naturliga blötmarker och på odlingsmark. I ostörd skogsmark är den ofta knuten till lokala sediment och den koloniserar svämjordar, nyskapade strandbankar och deltan längs bäckar och större vattendrag. Den kan växa mycket skuggigt, i botten av bäckraviner eller i lummiga bäcklundar, men blommar då sällan. Den uppträder även i tidvis vattenfyllda löv- och gransumpskogar, som i Hässjö Hammarmyra, och ibland invid källor.
Revsmörblomman expanderar och blommar rikligt vid störning och ökad ljustillgång, t.ex. i traktorspår, sönderkörda bäckfåror och fuktsvackor på hyggen. Den är också mycket vanlig kring gårdar och växer där på allehanda öppen jord. Den finns regelbundet i fuktiga åkerkanter och trädade fält, i nygjorda diken, svackor på körvägar och längs stigar; även sedd i nysådd vall som i Norrlindsjö i Attmar. Som ogräs växer den även på torr jord i trädgårdsland och rabatter. Den är vanlig i jordtag, på utfyllnader och tätorternas ruderatmarker. Ibland uppträder den massvis i nedbetade, hårdtrampade hagar, särskilt intill stränder, bäckar och i leriga diken.