hökfibblor
Hieracium
Det vi vet om alla småarter bland hökfibblorna och deras förekomst i Medelpad går till stora delar tillbaka på de undersökningar som gjordes redan i början av 1900-talet. Erik Collinder samarbetade under sin florainventering med gotlänningen och den framstående Hieracium-specialisten Karl Johansson. Denne besökte Medelpad åren 1905–1908 och man gjorde gemensamma insamlingsresor. Material skickades också till en annan hieraciolog, Hugo Dahlstedt. Resultatet av dessa undersökningar finns sammanfattat hos Collinder (1909) och detaljer ges i arbeten av K. Johansson (1907, 1909, 1927) och H. Dahlstedt (1909).
Ett antal hökfibblor, 66 st., har fått sin beskrivning baserade på insamlingar från Medelpad. Detta anges under respektive art.
Under 1960-talet gjorde Erik Evers en del insamlingar. Ett mindre material samlades, också under 1960-talet, från Njurunda Brämön av Rolf Lidberg och bestämdes av Sten Nordenstam. Även Håkan Lindström samlade en del hökfibblor och de har bestämts av Torbjörn Tyler. Denne har också artbestämt de hökfibblor som Eva Sundin samlat under de senaste åren.
Ambitionen under inventeringsperioden, 1970–1995, var endast att skilja ut och notera förekomst av sektionerna. Släktets många ”småarter” studerades däremot inte närmare.
Ett omfattande material finns i de offentliga herbarierna, främst LD, S och UPS. Dessa insamlingar har T. Tyler granskat, och det anges inte särskilt för varje fynd i förteckningarna att han har gjort eller bekräftat artbestämningar. I de fall då T. Tyler inte återfunnit något belägg för uppgifter i litteraturen (hos Collinder (1909) och andra) har beläggen troligen blivit ombestämda. I enstaka fall kan de naturligtvis ha förkommit på något sätt. Det kan dessutom i enstaka fall vara så att arter blivit ombestämda men att lokalen nämns även under det gamla felaktiga namnet. För några av beläggen, då vi inte haft närmare uppgifter, anges bara ”belägg i …”. Eftersom mycket har förändrats på senare år vad gäller taxonomi och systematik så är äldre litteraturuppgifter utan herbariebelägg osäkra. Vi följer här de senaste rönen enligt Tyler (2008).
Ett antal hökfibblor, 66 st., har fått sin beskrivning baserade på insamlingar från Medelpad. Detta anges under respektive art.
Under 1960-talet gjorde Erik Evers en del insamlingar. Ett mindre material samlades, också under 1960-talet, från Njurunda Brämön av Rolf Lidberg och bestämdes av Sten Nordenstam. Även Håkan Lindström samlade en del hökfibblor och de har bestämts av Torbjörn Tyler. Denne har också artbestämt de hökfibblor som Eva Sundin samlat under de senaste åren.
Ambitionen under inventeringsperioden, 1970–1995, var endast att skilja ut och notera förekomst av sektionerna. Släktets många ”småarter” studerades däremot inte närmare.
Ett omfattande material finns i de offentliga herbarierna, främst LD, S och UPS. Dessa insamlingar har T. Tyler granskat, och det anges inte särskilt för varje fynd i förteckningarna att han har gjort eller bekräftat artbestämningar. I de fall då T. Tyler inte återfunnit något belägg för uppgifter i litteraturen (hos Collinder (1909) och andra) har beläggen troligen blivit ombestämda. I enstaka fall kan de naturligtvis ha förkommit på något sätt. Det kan dessutom i enstaka fall vara så att arter blivit ombestämda men att lokalen nämns även under det gamla felaktiga namnet. För några av beläggen, då vi inte haft närmare uppgifter, anges bara ”belägg i …”. Eftersom mycket har förändrats på senare år vad gäller taxonomi och systematik så är äldre litteraturuppgifter utan herbariebelägg osäkra. Vi följer här de senaste rönen enligt Tyler (2008).