hårmöja
Ranunculus confervoides
Hårmöja är en liten konkurrenssvag vattenväxt som förekommer på långgrunda bottnar. Den växer i ävjesamhällen på finsediment, men (i Haverö) också på grövre moränbottnar och mellan stenar i åar. Arten tycks vara mineralogent något krävande och även kalkgynnad. Den förekommer dels längs älvarna med biflöden, dels i brackvatten i Klingerfjärden och Alnösundet. Strandbete och naturliga vattenståndsvariationer, som håller tillbaka de starkare arterna, är gynnsamt. Kraftverksregleringar, föroreningar och möjligen även försurning missgynnar arten som ofta är svårfunnen idag. Hårmöjan växer i regel helt nedsänkt och blommar sällan; blomning har setts t.ex. i små växelblöta vattenpölar och på sedimentbankar som i Liden.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1861) baserat på belägg från Torp och Borgsjö 1858 (E. Ährling i LD, UPS och UME). Dessa är också äldsta belägg.
Utbredning
Tämligen allmän till spridd i norra, inre kustområdet. Dessutom noterad enligt nedan (utanför rastrering). Troligen minskande.
Collinder (1909): här och där i Alnösundet samt i Ljungans flodområde; talrikt–massvis.
Collinder (1909): här och där i Alnösundet samt i Ljungans flodområde; talrikt–massvis.
Lokaler
Njurunda Ljungan vid Mjösund 1997 (HL, JOT); Ljungan vid Kvissle 1996 (LS).
Attmar Åmingsån 1983 (HL); Marmen (Collinder 1909).
Tuna Lunde (Collinder 1909).
Selånger Selångersfjärden 1910 (K.B. Nordström i GB), 1968 (RL).
Indal Östloning vid älven 1977 (LE, HL och RL).
Liden (S.J. Enander enligt Birger 1909a); Sillre vid kraftverket 1983 (HL); Henningören 1976 (HL, RL).
Holm Fagervik 1858 (E. Ährling i LD, UME och UPS), 1864 (G.A. Tiselius i LD, GB, UME och UPS).
Stöde 1891 (S. Ruuth i LD); bäcken från Grantjärn (vid Tjärnsjön) 1982 (MB); Hällsjöån (södra Hällsjön) 1982 (HL); Fanbyån 1905 (C.A. Nordlander i S); Fanbyn, Fanbyån vid Fanbyn och Östanå (Collinder 1909); Kälsta i Ljungan och Kärvsta 1984 (HL); Ljungan vid Edsta (Collinder 1909), i Stödesjöns delta 1994 (HL), 1999 (HL, RL); Viskan och Bodsjön vid utloppet 1894 (H.W. Arnell i UPS).
Torp Oxsjön 1983 (HL i S); Torpsjön 1883 (H.W. Arnell i UPS); Grönsta (E. Ährling enligt Hartman 1861); Kassjöån 1982 (HL).
Borgsjö 1942 (T. Svedberg i UPS); Ovansjö 1905 (J.H. Lidholm i LD och S); Parteboda (M. Jonsson enligt Olsson 1884); Västanå 1858 (E. Ährling i LD); Borgsjön vid Byn 1986 (HL); Tälje och Harprå 1904 (Collinder i UPS).
Haverö S om Sörbodvallen (vid Mellansjön) 1982 (CA m.fl.); Gråön i Ytterturingen 1986 (RL); Holmnäset 1978 (HL, RL); Östavall (H.W. Arnell i Collinder 1909); nedanför en stor holme vid Långsillremons båtbrygga och Rumbäcken (= Rångbäcken?) 1910 (K.B. Nordström i GB).
Attmar Åmingsån 1983 (HL); Marmen (Collinder 1909).
Tuna Lunde (Collinder 1909).
Selånger Selångersfjärden 1910 (K.B. Nordström i GB), 1968 (RL).
Indal Östloning vid älven 1977 (LE, HL och RL).
Liden (S.J. Enander enligt Birger 1909a); Sillre vid kraftverket 1983 (HL); Henningören 1976 (HL, RL).
Holm Fagervik 1858 (E. Ährling i LD, UME och UPS), 1864 (G.A. Tiselius i LD, GB, UME och UPS).
Stöde 1891 (S. Ruuth i LD); bäcken från Grantjärn (vid Tjärnsjön) 1982 (MB); Hällsjöån (södra Hällsjön) 1982 (HL); Fanbyån 1905 (C.A. Nordlander i S); Fanbyn, Fanbyån vid Fanbyn och Östanå (Collinder 1909); Kälsta i Ljungan och Kärvsta 1984 (HL); Ljungan vid Edsta (Collinder 1909), i Stödesjöns delta 1994 (HL), 1999 (HL, RL); Viskan och Bodsjön vid utloppet 1894 (H.W. Arnell i UPS).
Torp Oxsjön 1983 (HL i S); Torpsjön 1883 (H.W. Arnell i UPS); Grönsta (E. Ährling enligt Hartman 1861); Kassjöån 1982 (HL).
Borgsjö 1942 (T. Svedberg i UPS); Ovansjö 1905 (J.H. Lidholm i LD och S); Parteboda (M. Jonsson enligt Olsson 1884); Västanå 1858 (E. Ährling i LD); Borgsjön vid Byn 1986 (HL); Tälje och Harprå 1904 (Collinder i UPS).
Haverö S om Sörbodvallen (vid Mellansjön) 1982 (CA m.fl.); Gråön i Ytterturingen 1986 (RL); Holmnäset 1978 (HL, RL); Östavall (H.W. Arnell i Collinder 1909); nedanför en stor holme vid Långsillremons båtbrygga och Rumbäcken (= Rångbäcken?) 1910 (K.B. Nordström i GB).
