Nysört tillhör de inkomna vallfröogräsen och är ett av dem som anpassat sig bäst. Arten intar idag en viktig plats i kulturvegetationen och tycks fortsätta att expandera. Särskilt påtaglig är den i sura områden – den kanske rentav gynnas av försurningen. Nysörten växer helst på fuktig mark och är typisk i försumpade lägdkanter, dräneringsdiken mellan åkrar och igenväxande strandsnår. Ofta ses den i rätt tät högörtsvegetation. Ibland finns den i nygjorda lägdor, t.ex. i Attmar Långskog och Tynderö på nordvästra Åstön. Den kommer in på betade strandängar och är vanlig på störda strandavsnitt, som badplatser, utfyllnader och schaktningar. Den är även sedd vid kraftverk, på regleringsstränder och på havsstrand som i Tynderö Våle. Nysört är också vanlig i fuktiga jordtäkter, på utfyllnadsmassor, tippar, industri- och ödetomter. Inte sällan följer den skogsbilvägar, och den kan växa på bark vid timmeravlägg. I tätorterna är den vanlig och uppträder särskilt som svårutrotat ogräs i planteringar och trädgårdar; i Sundsvall finns den även i järnvägsmiljö. Nysörten kan växa mycket torrt, som i grustag vid Skottsunds skjutbana i Njurunda. På torrare mark tycks den dock fordra glesare vegetation.