blodklöver
Trifolium incarnatum
Blodklöver är möjligen tillfälligt inkommen som fröogräs men har också varit föremål för försöksodling som foderväxt i vallar. Neuman (1888b) skriver: ”Trifolium incarnatum tillhör Dr Tiselii fleråriga vallar, med hvilka experimenteras i länet”.
Första fynd
Först publicerad av Olsson (1888) baserat på belägg från Borgsjö Ånge (P.O. Modin). Äldsta belägg från Timrå Vivstavarv 1889 (S.J. Enander i S).
Lokaler
Sundsvall 1890 (C. Uddén i LD), 1892 (W. Nilsson i GB).
Skön Ortviken 1896 (J.H. Lidholm i GB och S), 1897 (J.H. Lidholm i LD).
Timrå Vivstavarv 1889 (S.J. Enander i S och J.A. Holm i LD).
Selånger 1896 (J.H. Lidholm och L.M. Neuman i LD).
Borgsjö Ånge 1886 (N. Andersson i LD, cult.), (P.O. Modin enligt Olsson 1888, odlad).
Skön Ortviken 1896 (J.H. Lidholm i GB och S), 1897 (J.H. Lidholm i LD).
Timrå Vivstavarv 1889 (S.J. Enander i S och J.A. Holm i LD).
Selånger 1896 (J.H. Lidholm och L.M. Neuman i LD).
Borgsjö Ånge 1886 (N. Andersson i LD, cult.), (P.O. Modin enligt Olsson 1888, odlad).