trådfräken
Equisetum scirpoides
Denna minsta fräkenart är lätt att förbise, gröna trådar i grön mossa. Den är inte lika krävande som smalfräken men ändå en säker indikator på kalkhaltig skogsmark. Trådfräken föredrar fuktiga och skuggiga platser och växer gärna i tjock skogsmossa. Den kan dock undantagsvis uppträda soligt på torr kulturmark. I kalktrakter, som i Borgsjö och Hässjö, hittar man den på tuvor i fuktiga partier av de örtrikaste granskogarna och i sumpskog. I rikkärren i Borgsjö förekommer den mer regelbundet än smalfräken E. variegatum och växer då både på tuvor i kärren och i den artrika myrkanten. I övre Liden kan man hitta trådfräken på eroderade kanter några av älvravinerna.
Arten kan också någon gång växa tillsammans med eller ersätta smalfräken E. variegatum på sipperytor vid havsstränder. På kulturmark har den setts på en äng i kanten av ett odlingsröse i Stöde och även i ett grustag på kalkrik mark i Borgsjö.
Möjligen var trådfräken gynnad på äldre tiders lågvuxna ängar och av skogsbete, eftersom den tycks ha varit vanligare förr. Jämfört med Collinders uppgift har arten minskat påtagligt överallt, utom i de kalkrikaste trakterna. Markförsurning kan också ha bidragit till minskningen.
Arten kan också någon gång växa tillsammans med eller ersätta smalfräken E. variegatum på sipperytor vid havsstränder. På kulturmark har den setts på en äng i kanten av ett odlingsröse i Stöde och även i ett grustag på kalkrik mark i Borgsjö.
Möjligen var trådfräken gynnad på äldre tiders lågvuxna ängar och av skogsbete, eftersom den tycks ha varit vanligare förr. Jämfört med Collinders uppgift har arten minskat påtagligt överallt, utom i de kalkrikaste trakterna. Markförsurning kan också ha bidragit till minskningen.
Första fynd
Först angiven av Brandell (1856), som E. reptans – uppgiften får anses något osäker (se E. hyemale). Därnäst publicerad av Seth (1877) från Stöde Fanbyn. Äldsta belägg från Skön Fillan 1861 (C.O. Reuterman i GB och UME).
Variation
Hybriden E. scirpoides x variegatum finns samlad på ett ark i LD, Medelpad (utan lokaluppgift) vid en tjärn 1897 (J. Rylander, det. O.R. Holmberg). Arket åtföljs av en noggrann motivering till bestämningen. Denna hybrid anses dock inte säkert påvisad i Norden (Øllgaard i Flora Nordica 1).
Utbredning
Tämligen allmän i nordvästra Borgsjö. Övrigt noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): tämligen allmän; talrikt– massvis. Collinder bedömer alltså arten så pass allmän i hela landskapet att han inte anger lokaler; de fåtaliga äldre uppgifterna nedan blir därför något missvisande.
Collinder (1909): tämligen allmän; talrikt– massvis. Collinder bedömer alltså arten så pass allmän i hela landskapet att han inte anger lokaler; de fåtaliga äldre uppgifterna nedan blir därför något missvisande.
Lokaler
Njurunda Brämön 1897 (J.H. Lidholm i LD); Kalkhamn på Brämön 1978 (RL); Brämön i Blåbärsmyra (Westlinder 1970), 1969 (RL); Pråmviken vid Björköfjärden 1981 (D. Stinessen).
Skön Fillan 1877 (K.A.Th. Seth i GB, LD och S).
Alnö (Grapengiesser 1953); Kalvön (= Storkalven?) 1879 (K.A.Th. Seth i LD); Slädaviken 1890 (Collinder i S); Ås-Stolpås 1985 (RC).
Hässjö Söråker 1889 (J.H. Lidholm i S); Torsboda i granskog 1978–1985 (HL); Rigsta vid bäck 2006 (HS); Strind 1910 (K.B. Nordström i GB).
Tynderö sydvästra Åstön 1978 (HL); havsstranden O om Bäräng (Nordström 1911); Våle i slåtteräng 1997 (RL m.fl.).
Liden Österflygge i ravin 1977 (HL); prästgården 1888 (S.J. Enander i S det. R.L. Hauke); nedanför Utsiktens turistgård 1976 (RL); S om Henningören 1980 (RL); N om Järkvisslebäckens utlopp 1999 (M. Karlsson); nedom gården Skogen i Långliden 1984 (HL, RL); Långliden vid bäcken N om Skogsbäcken 1977 (HL, RL); Långliden, bäckravin vid Jämtlandsgränsen 1990 (HL); Nilsböle 1982 (HL).
Stöde Fanbyn (Seth 1877); Gräfte 1905 (C.A. Nordlander i S); Kärvsta i beteshage O om Hullsjövägen 1982 (HL).
Torp Getberget 1903 (J.G. Gunnarsson i S), 1983 (MB); liten myr N om Getberget 1983 (MB); sumpskog nära Byggmyra (OSO om Skärvingen) 1982 (SE i UME).
Borgsjö Tubbo vid Ljungan 1984 (HL, RL); Rankleven 1861 (C.O. Reuterman i GB), (Falck 1924), 1979 (HL, RL); Ånge 1880 (K.F. Dusén i S, det. Hauke); skogen N Ånge jvg-stn 1880 (K.F. Dusén); Avan S om Ångesjön 1978 (HL, RL).
Skön Fillan 1877 (K.A.Th. Seth i GB, LD och S).
Alnö (Grapengiesser 1953); Kalvön (= Storkalven?) 1879 (K.A.Th. Seth i LD); Slädaviken 1890 (Collinder i S); Ås-Stolpås 1985 (RC).
Hässjö Söråker 1889 (J.H. Lidholm i S); Torsboda i granskog 1978–1985 (HL); Rigsta vid bäck 2006 (HS); Strind 1910 (K.B. Nordström i GB).
Tynderö sydvästra Åstön 1978 (HL); havsstranden O om Bäräng (Nordström 1911); Våle i slåtteräng 1997 (RL m.fl.).
Liden Österflygge i ravin 1977 (HL); prästgården 1888 (S.J. Enander i S det. R.L. Hauke); nedanför Utsiktens turistgård 1976 (RL); S om Henningören 1980 (RL); N om Järkvisslebäckens utlopp 1999 (M. Karlsson); nedom gården Skogen i Långliden 1984 (HL, RL); Långliden vid bäcken N om Skogsbäcken 1977 (HL, RL); Långliden, bäckravin vid Jämtlandsgränsen 1990 (HL); Nilsböle 1982 (HL).
Stöde Fanbyn (Seth 1877); Gräfte 1905 (C.A. Nordlander i S); Kärvsta i beteshage O om Hullsjövägen 1982 (HL).
Torp Getberget 1903 (J.G. Gunnarsson i S), 1983 (MB); liten myr N om Getberget 1983 (MB); sumpskog nära Byggmyra (OSO om Skärvingen) 1982 (SE i UME).
Borgsjö Tubbo vid Ljungan 1984 (HL, RL); Rankleven 1861 (C.O. Reuterman i GB), (Falck 1924), 1979 (HL, RL); Ånge 1880 (K.F. Dusén i S, det. Hauke); skogen N Ånge jvg-stn 1880 (K.F. Dusén); Avan S om Ångesjön 1978 (HL, RL).
