Sumpnoppa kan på sensommaren ses massuppträda i mattor på blöta åkerkanter i de kustnära områdena. Den ettåriga, senblommande arten har en utbredningsgräns i inlandet, som sannolikt är klimatiskt betingad. Den är lika frekvent i sura som i mindre sura områden men växer företrädesvis på tyngre mineraljord, helst lera. I första hand uppträder den som ogräs i åkrar, gärna i trädesfas, men även i andra odlingar. Dessutom brukar den finnas i blottade fuktgropar på brukningsvägar eller i nya diken. Sumpnoppan är också ett vanligt ogräs i tätorterna i kustområdet – även funnen så västerut till Borgsjö Ånge – såväl i villaträdgårdar och längs gator som i planteringar. Den är konkurrenssvag, men förmår å andra sidan växa t.ex. i springor mellan anlagda stenplattor eller mellan trottoar och asfalt. Ibland växer den på grövre jord som i gropar i ett sandtag (Njurunda Galtström) eller på grusig industrimark (Skön Killingholmen).
Sumpnoppan växer även i mer naturlig vegetation vid stränder. Exempelvis finns den i glesbevuxna, försommarblöta fuktgropar på Ljungans strand i älvens nedre lopp. Den är även noterad från svackor och revlar i deltaområden som Selångersåns och Indalsälvens deltan. I kustområdet är den sedd vid sjöstränder, t.ex. Njurunda Armsjön. I Alnö Bredsandsviken växer den på havsstranden, och på fågelskär längre ut kan den växa i klippspringor, t.ex. på Skigan och Slynghällan i Njurunda och på Gubben i Alnö. – På en västlig utpost, den reglerade stranden av den stora sjön Hångstaörn i Torp, gynnas den möjligen av ett lokalmaritimt klimat.