sumpnoppa
Gnaphalium uliginosum
Mer information om arten
Sumpnoppa kan på sensommaren ses massuppträda i mattor på blöta åkerkanter i de kustnära områdena. Den ettåriga, senblommande arten har en utbredningsgräns i inlandet, som sannolikt är klimatiskt betingad. Den är lika frekvent i sura som i mindre sura områden men växer företrädesvis på tyngre mineraljord, helst lera. I första hand uppträder den som ogräs i åkrar, gärna i trädesfas, men även i andra odlingar. Dessutom brukar den finnas i blottade fuktgropar på brukningsvägar eller i nya diken. Sumpnoppan är också ett vanligt ogräs i tätorterna i kustområdet – även funnen så västerut till Borgsjö Ånge – såväl i villaträdgårdar och längs gator som i planteringar. Den är konkurrenssvag, men förmår å andra sidan växa t.ex. i springor mellan anlagda stenplattor eller mellan trottoar och asfalt. Ibland växer den på grövre jord som i gropar i ett sandtag (Njurunda Galtström) eller på grusig industrimark (Skön Killingholmen).
Sumpnoppan växer även i mer naturlig vegetation vid stränder. Exempelvis finns den i glesbevuxna, försommarblöta fuktgropar på Ljungans strand i älvens nedre lopp. Den är även noterad från svackor och revlar i deltaområden som Selångersåns och Indalsälvens deltan. I kustområdet är den sedd vid sjöstränder, t.ex. Njurunda Armsjön. I Alnö Bredsandsviken växer den på havsstranden, och på fågelskär längre ut kan den växa i klippspringor, t.ex. på Skigan och Slynghällan i Njurunda och på Gubben i Alnö. – På en västlig utpost, den reglerade stranden av den stora sjön Hångstaörn i Torp, gynnas den möjligen av ett lokalmaritimt klimat.

Första fynd

Först publicerad av Collinder (1909). Äldsta belägg från Skön Tunadal 1877 (K.A.Th. Seth i UPS).

Utbredning

Allmän till tämligen allmän i kustområdet till Indal, Sättna, Tuna och östra Attmar. Utanför rastrerat område noterad enligt nedan.
Collinder (1909): allmän; talrikt–massvis.

Lokaler

Attmar Långskog 1977 (HL, RL); Östansjöbodarna vid Åmingen 1983 (HL); Mellangård 1983 (RL).
Sättna Bryggtjärn 1980 (HL).
Indal Nyland 1981 (HL); Östloning vid älven (LE, HL, RL); Baggböle 1974 (E. Andersson), 1984 (HL).
Ljustorp Lagfors 1977 (HL, RL); Kallkällmyran 1983 (HL); Laxsjömon 1977 (HW); Laxsjön 1977 (HL, RL).
Liden 1880 (S.J. Enander i S); Kallbäcken 1979 (HL, RL); Åsen 1977 (HL); Vättaberget 1978 (RL); byn kring Bybäcken 1980 (HL); Sillre 1996 (RL); Oxsjön 1984 (HL); Krången i Järkvissle 1984 (HL, RL); Långliden 1977, 1984 (HL, RL).
Holm Hassjöns NO ände 1982 (PAE); Gimåfors 1982 (RL).
Stöde 1911 (C.A. Nordlander i S); Målartjärn 1979 (HL).
Torp Hångstaörnstorpet 1979 (HL); Björnede 1982 (HW); Hjältan 1982 (S. Hellquist); Rombäck 1991 (HL, RL); Alderängesåns utlopp 1985 (BL, HL); Viknäset 1983 (OB); Fränsta 1903 (J.G. Gunnarsson i S), 1906 (S. Ekvall i UME); Ålsta 1993 (HL); V om Skärvtjärn 1983 (HL); Getterån och Gammelbodtjärn 1982 (PAE, SE); Kvarnslätten 1982 (HL, RL); Norr-Nordanede 1981 (HL, RL); Leringstjärn 1982 (GW).
Borgsjö Tubbo 1984 (BL); södra Sillre 1986 (HL, RL); Ånge 1977 (HL).
karta