kärrvial
Lathyrus palustris
Mer information om arten
Kärrvial växer på näringsrika sedimentstränder, både vid havet och sällsynt i Ljungans dalgång. Den växer i små begränsade bestånd, ofta i tät och högvuxen vegetation. Vid havsstranden förekommer den i skyddade vikar innanför vassbältet, främst vid brackvattenkusten och vid sötvattenutflöden men har även setts på flera utposter i yttre havsbandet. Dessutom växer kärrvialen sällsynt i näringsrika vikar vid Ljungan och vid bäckutlopp i ett par sjöar i Torp bland högörter i kanten av tjock, ”bottenlös” gyttja. Möjligen har den varit gynnad av slåtter och bete och är nu på retur, åtminstone i inlandet. Lathyrus linifolius – gökärt.

Första fynd

Först publicerad av Neuman (1885a) från Sundsvall Norra Stadsberget. Äldsta belägg från Njurunda Brämön 1896 (J. Rylander i LD).

Utbredning

Ett trettiotal sentida lokaler.
Collinder (1909): här och där; måttligt.

Lokaler

Njurunda Brämön 1896 (J. Rylander i LD); Tångviken på Brämön 1965, 1978 (RL); Grönviken (S om Galtström) 1993, 1994 (RL), 2004 (BP); Fäbodviken 1996 (LS); Lubban 2006 (LS); Hästskoviken 2004 (BP); Jungfruvikarna 2004–2005 (HL, BP, HS); Storgrundsviken 2004 (BP); udden N om Slynghällan 1970 (RL); Skatan 1948 (S. Grapengiesser i UPS); Salen 1973 (RL), 1978 (GW), 1985 (HL); Rönnhamn 2004 (BP); N om Furuskär 2007 (BP); Björkön 1978 (GW i UME); Björkvik 1983 (RL), 1985 (HL i S conf. ThK), 2004 (BP); Bergatjärn (E.B. Almquist enligt Collinder 1909); Kråpaviken 2004 (BP); Åbodarna (S om Skatan) 1909 (Collinder i S); Ållerviken 2004 (BP); Bodviksfjärden 1959 (RL), 1986 (HL), 2004 (BP); Essvik (S. Mörch enligt Collinder 1909).
Sundsvall 1911 (S. Samberg i S).
Skön Kaptensudden (= Korstaudden) 1959 (RL); Korsta (E. Ulander enligt Collinder 1909); Gärdetjärn 1973 (RL); Tunadal (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Näs 1960 (RL).
Alnö Stenvik (kajen nedanför Sandarna) 1979 (RL); Stornäset 1965, 1979 (RL),1965 (GW i UME), 1999 (GÅ), 2004 (BP); Långharsholmen (Norén 1974).
Timrå 1908–1912 (K.A.G. Gredin i LD, UPS, GB och S); Rysstorpet och Näs 1912 (K.A.G. Gredin i LD och UME); vid kyrkan (K. Holm enligt Mo ms 1953); Timråviken 1920-talet (I. Sahlin).
Hässjö Bondhamn (K. Holm enligt Mo ms 1953), 1946, 1951 (K. Holm i LD), 1999 (SG), 2004 (BP).
Tynderö Åstön (Collinder 1909); Åstön i Skeppshamn 1966 (RL), 2004 (BP); Åstön i Bodviken (Sturesson 1994), 2004 (BP); Laxbosand 2004 (BP); Norråkerviken (Sturesson 1994); Näset 1978 (HL); Lill-Åkerö 1979 (HL); Granön 1977 (HL, RL), 1999 (RL); Klubbhamn 1955 (RL); Holmö (Collinder 1909), 1956 (RL), 1977 (LE, HL, RL); Öde (S. Ekholm enligt Collinder 1909); Myckeläng vid Tolvösanden 2004–2005 (SG m.fl.).
Stöde Ön 1961 (RL); Kärvsta vid Ljungan (Collinder 1909); Kärvsta 1904 (C.A. Nordlander i UPS), 1905 (C.A. Nordlander i S).
Torp (C.O. Reuterman enligt Collinder 1909); viken vid Färjmon V om Gim 1982 (AB); Rönningen 1971 (RL); Rombäck och Getterån 1959 (RL); Fränsta 1903 (J.G. Gunnarsson i S); Glappsjön vid inloppet 1973, 1974 (HL), 1975 (HL, RL), 2005 (HL); Skärvtjärnsbäcken (rinner till Gissjön) 1978–2005 HL m.fl.).
karta