Grenrör växer i Medelpad framför allt vid näringsrikare sötvattensstränder vid kusten och i dalgångarna. Det bildar där en ljust grön bård utanför al och viden men innanför starr- och vassbältena. Normalt står grenrörszonen under vatten vid vårfloden. Vid bete eller annan påverkan på stranden missgynnas ofta grenrör och ersätts av tåligare arter, t.ex. tuvtåtel Deschampsia cespitosa. I kustområdet är grenrör vanligt också i lövrik sumpskog och kan där ses i meterhöga ljusgröna bestånd som sällan blommar. Så ser man det också med gråal i gamla fåror i Indalsälvens delta och i korvsjöar vid Selångersån och Mjällån; vid havet har det också någon gång t.o.m. setts i hällspringor (HS). I skogsområdena finns det i mer begränsade bestånd längs lugna åeller bäckavsnitt och vid rikare sjövikar. Det kan även förekomma i tuviga bäckförande videkärr, i myrhalsar och kanter av blötmyrar. Grenrör kan också ses i vattenrika lövkärr i odlingslandskapet. Det förekommer ibland i diken och vägkanter men inte alls lika ofta som brunrör C. purpurea – grenrör är mer beroende av konstant blöta och ljusöppna miljöer än brunrör.