Hårslinga – vår vanligaste slinga – ses i karaktäristiska rödgröna mattor mot grusbottnar i strömpartier av åarna. I lugna sträckor växer den på djupare vatten, eftersom den inte tål bottenfrysning. Den uppträder regelbundet i åar och större skogsbäckar, både i magra skogsområden och näringsrikare kulturområden, och i älvarna, där den ibland kan bli mycket grov och likna de andra slingearterna. Hårslinga är också en av våra vanligaste sjöväxter och ses regelbundet både i skogssjöar och i rikare sjöar, ofta på grusiga, steniga bottnar men ibland på sand och finare sediment i vikar. I lugna vatten är den rotad på 1–2 meters djup, men brukar nå vattenytan och blomma ovan denna. Den saknas på dybotten – t.ex. i myrgölar – och i de starkast eutrofierade tjärnarna. I havet växer den bara vid sötvattenutflöden.