vanlig sandviol
Viola rupestris subsp. rupestris
Mer information om arten
Sandviol är en lite uppmärksammad viol trots att den ofta har sin växtplats inom gårdstomten. De små blålila blommorna visar sig bara en kort tid i maj, samtidigt med vitsippan. Den växer solöppet och torrt, helst på lättare jord, gärna sand, men är inte bunden till detta substrat. Däremot kräver den rikare basiskt underlag och är tydligt gynnad av kalk. I älvdalarna finns den mest på rullstensåsar och annat glaciofluvialt material men också på örtrika moränkullar som i Ljungandalen. Den är typisk för lågvuxen, gräsig mark i tallskogsbryn och i sydvända torrbackar intill gårdarna, gärna i något glesvuxna fläckar. Den kan klara sig kvar på äldre gårdstun, även under gräsklipparen, liksom på skötta järnåldersgravfält. Sandviol finns även på rika hällmarker, ibland med bete, som i Alnö och Selånger. I skogsbygden är den sällsynt och finns främst i de kalkrikare områdena i väster, t.ex. i en torr bruksvägkant vid en fäbod i Borgsjö.
Sandviolen har en naturlig växtplats på torra hyllor i örtrika sydberg (ofta ovan stupet), särskilt på diabas och amfibolit. Den finns också på sandiga strandbrinkar, som i Ljustorp Åsäng och på en deltaö vid Indalsälvens utlopp.
Sannolikt är arten på tillbakagång på kulturmark genom igenväxning och olika förändringar i äldre bebyggelse – idag hittar man den ofta bara i små restbestånd i mer genuina gårdsmiljöer.

Första fynd

Först publicerad av Seth (1877) som V. arenaria från Sundsvall och Selånger. Äldsta belägg från Torp 1862 (C.O. Reuterman i UPS).

Utbredning

Tämligen allmän till spridd i centrala och norra kustområdet, i Ljungans dalgång upp till mellersta Borgsjö och i övre Indalen. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastrering).
Collinder (1909): tämligen allmän i kust- och dalbygderna; måttligt–talrikt.

Lokaler

Njurunda Galtström 1959 (RL), 1987 (LS), 2005 (BP); Skärsätt vid Öjen 1982 (HL, RL).
Timrå O om Stordalen (vid Lagmansören) 1980 (HL); Patronsvedberget 1978, 1980 (SP).
Attmar Västansjön 1978 (HL, RL); Östansjö 1983 (HL).
Tuna Österdälje 1981 (RL, CA).
Sättna 1885 (L.M. Neuman i S); Östanå 1966 (GW), 1979 (HL).
Indal Brattfallet O om Sulå 1977 (HL); Långsvedberget 1970 (RL), 1980 (HL); Östloning 1999 (RL); Baggböle 1981 (HL).
Holm Hissjön V om Udden 1977 (HL); Österström 1977 (RL).
Stöde Ulvsjön 1979 (HL); Vigge 1987 (AV), 1999 (HL, RL); Hammermyra N om Edsta 1982 (CFL).
Torp Naggen 1971 (RL), 1976 (HL); Lill-Potberget i Naggen 1982 (HW); Oxsjön 1979 (HL); Alahåt N om Hjältanstorp 1982 (RF); Slättberget V om Roggsjön 1983 (HL); Sätersberget N om Gissjön 1977 (HL); öster om Sätersberget 1980 (HL); Hullaråsen N om Gissjön 1981 (HL); Norr-Nordanede 1976 (HL).
Borgsjö SV om Gubbybodarna 1982 (CA, SP); Gubbybodarna 1976 (HL); Alby 1905 (J.H. Lidholm); Västanå-Grössjön 1982 (CA); Granbodåsen 1976, 1985 (HL, RL); Jämtkrogen 1976 (HL, RL).
Haverö Kvisselbäcken 1984 (HL), 1997 (RL); Ytterturingen 1976 (HL, RL), 1980 (HL); Vedelhögen 1918 och 1919 (G.R. Cedergren i S), 1977 (HL); By 1980 (HL); Byberget 1970 (RL).
karta