tjärblomster
Viscaria vulgaris
Mer information om arten
Tjärblomster brukar i mitten av juni rödfärga sydvända, soliga vägbrinkar och backar. Arten växer på torrbackarnas skarpaste och varmaste partier, där den bildar bestånd i lågvuxet glest växttäcke, helst på sandigt underlag. Nära kusten växer den ibland även på plan mark som på torrängar i Tynderö. Tjärblomster kan gynnas av kulturingrepp och ses ofta på störda – men stabila – grusmarker. Den kan finnas så i vägskärningar och gamla grustäkter, ibland i bergskärningar och på mindre hällmarker i odlingsområden.
Arten förekommer naturligt i sydberg och har några av sina västligaste förekomster i Öberget och Rankleven i Borgsjö. På sådana lokaler växer den särskilt på torra hyllor i branterna, men också uppe på topphällarna. Vid Skallböle i Tuna sågs den på älvbrinken till Ljungan, och nära havet kan den växa på nakna klippformationer.
Särskilt vanlig är arten på grusiga isälvsavlagringar i de kalkfattigare norra dalgångarna i Sättna, Indal och Ljustorp. I väster blir den ovanlig och har endast ett fåtal lokaler i Borgsjö; den är ej noterad från Haverö – troligen begränsas den av kallare klimat i inlandet och i höjdområdena. Däremot är den nog så vanlig i sura områden som norra Ljustorp som i kalkområden på norra Alnön.

Första fynd

Först publicerad av Adler (1882). Äldsta belägg från Borgsjö Rankleven 1800-talets mitt (M. Huss i S).

Bygdenamn och bruk

Tjärblomma är upptecknat som folkligt namn i Njurunda, Skön och Selånger, liksom tjärgräs i Skälljum, Ljustorp.

Variation

En form med fyllda blommor är funnen i Liden Järkvissle 1993 (RL).

Utbredning

Allmän i östra delen av landskapet och i dalbygderna västerut till Liden, Holm och Torp. I väster och i skogsområdena noterad enligt nedan (utanför rastret).
Collinder (1909): allmän; måttligt–mängdvis.

Lokaler

Liden Skälgården 1978 (HL, RL).
Holm Hissjön V om Udden 1977 (HL).
Torp Klockvallarna och Lövåsen (S om Roggsjön) 1982 (A. Bodin); Hullaråsen N om Gissjön 1981 (HL).
Borgsjö Råsjö 1979 (HL); Rankleven (M. Huss i S), (Falck 1924), 1971 (RL), 1979 (HL, RL). 1976 (HL); S om Gräsa (N om Alby) 1969 (J. Stolpe); Öberget 1972–1983 (RL, HL); Parteboda 1882 (M. Jonsson i S); Nyänget vid Råabäcken 1977 (HL); Jämtkrogen 1976 (HL, RL); Villberget N om Västanå-Grössjön 1982 (GÅ).
karta