strutbräken
Matteuccia struthiopteris
Strutbräken är bäst utvecklad i djupt nedskurna bäck- och älvraviner i skydd av gråal och hägg. Den är helt dominerande i botten av ravinerna vid Indalsälven och nedre Ljungan och blir där ofta manshög och kan helt undantränga andra arter. På våren ses dess halvmeterhöga socklar, omgivna av fallna fjolårsblad, medan de små bruna sporbärande bladen står kvar, styvt uppstickande. I landskapet är den mycket bunden till dalgångarnas ler- och mjälajordar. Strutbräken växer i miljöer med hög luftfuktighet och rörligt vatten och tål inte uttorkning och stark sol. Den är vanlig också i åarnas nedre lopp och i bäckdalar i kustbygd och dalgångar. I skogsområdet växer den bara i rika lundpartier vid vissa vattendrag. Någon gång kan man se strutbräken i blöta strandpartier vid de näringsrika sjöarna. Ibland kan den växa i djupa vägbrinkar intill ravinerna, men den går aldrig ut i diken eller andra kulturskapade miljöer. Arten tycks vara indifferent till kalk.
Första fynd
Först publicerad av Beurling (1843), som Struthiopteris germanica, bl.a. från Sundsvall. Äldsta belägg från Sundsvall 1885 (J.P. Linde i S).
Bygdenamn och bruk
ODLING. Denna dekorativa växt är sedan gammalt vår oftast odlade ormbunke. Därför är den också för många inkarnationen av begreppet ormbunke. Den tas in och planteras vid norrvägg, där den kommer troget år efter år.
Utbredning
Allmän i Indalsälvens dalgång och längs Ljungan upp till Matfors, tämligen allmän i kustbygd och Ljungans dalgång med biflöden upp till Holmsjön i Haverö samt i Selångers-, Ljustorps- och Mjällån. I övrigt noterad enligt nedan (utanför rastrering). Saknas helt i de yttre kusttrakterna och i sydöstra Njurunda.
Collinder (1909): allmän i odlingsregionen, sällsynt i den lägre skogsregionen och saknas i den högre skogsregionen; måttligt–mängdvis.
Collinder (1909): allmän i odlingsregionen, sällsynt i den lägre skogsregionen och saknas i den högre skogsregionen; måttligt–mängdvis.
Lokaler
Tynderö Åstön NV om Bänglingen (Sturesson 1994).
Attmar Klövberget 1981 (M. Dynesius, HL).
Liden Svartåbodarna vid Svartån 1980 (HL).
Holm Östbyn 1977 (HL); Fäbodbäcken S om Västbybodarna (NO om Vike) 1983 (RL); Fäbodbäcken vid Västbybodarna (NO om Vike) 1982 (N. Dahlbeck); Näverån (Näveråbäcken) 1982 (E. Portén), 1993 (S.Å. Sundström).
Stöde Häbbersåsen (S om Ulvsjön) 1984 (HL).
Torp Getingtjärn O om Finnsjön 1982 (MB); Bjursjöbäcken i Djupröra 1978 (HL, RL).
Borgsjö bäcken från Laxtjärn SV om Grundsjön 1981 (HL); Avamyra (Olsson 1974); Styggberget (Jämtgaveln) 1972 (RL), (Olsson 1974).
Haverö S om Lövåsen 1982 (B. Luksepp); Haverö strömmar 1977 (HL); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Nipbäcken V om Norra Björsjöbodarna 1976 (HL, RL), 1999 (HL m.fl.); bäcken N om Björnberget (N om Snöberg) 1982 (ThK); dalgången N om Björnberget 2000 (RL); Storkällbäcken S om Hällberget (N om Bysjön) 1982 (HL); Örasjöån V om Stormyra (gränsen mot Jämtland) 1982 (ThK).
Attmar Klövberget 1981 (M. Dynesius, HL).
Liden Svartåbodarna vid Svartån 1980 (HL).
Holm Östbyn 1977 (HL); Fäbodbäcken S om Västbybodarna (NO om Vike) 1983 (RL); Fäbodbäcken vid Västbybodarna (NO om Vike) 1982 (N. Dahlbeck); Näverån (Näveråbäcken) 1982 (E. Portén), 1993 (S.Å. Sundström).
Stöde Häbbersåsen (S om Ulvsjön) 1984 (HL).
Torp Getingtjärn O om Finnsjön 1982 (MB); Bjursjöbäcken i Djupröra 1978 (HL, RL).
Borgsjö bäcken från Laxtjärn SV om Grundsjön 1981 (HL); Avamyra (Olsson 1974); Styggberget (Jämtgaveln) 1972 (RL), (Olsson 1974).
Haverö S om Lövåsen 1982 (B. Luksepp); Haverö strömmar 1977 (HL); ön mellan Killingön och Storön i Kölsillre 1982 (HL, RL); Nipbäcken V om Norra Björsjöbodarna 1976 (HL, RL), 1999 (HL m.fl.); bäcken N om Björnberget (N om Snöberg) 1982 (ThK); dalgången N om Björnberget 2000 (RL); Storkällbäcken S om Hällberget (N om Bysjön) 1982 (HL); Örasjöån V om Stormyra (gränsen mot Jämtland) 1982 (ThK).
