käringtand
Lotus corniculatus
Käringtand har en splittrad och svårtolkad utbredning i landskapet, som endast delvis kan bero av edafiska faktorer. Den är kalkgynnad och föredrar grövre, väldränerad jord. Liksom den ovanligare getväpplingen tycks den vara ursprunglig på älvstränder och på bergstoppar men förekommer idag framför allt längs vägarna. Den har funnits längs båda älvarna, men det strandsamhälle den ingått i har genom dämningar och regleringar nästan helt utplånats. Den växte där på moränstränder mellan stenar; i någon utsträckning också på sand. Längs Ljungan finns den så fortfarande på en del stränder i Haverö och sällsynt i Borgsjö; i Torp fanns den vid älvens skärningar av Ljunganåsen (t.ex. Hammar i Torp), bitvis i Stöde (som vid Stödesjön) och Tuna. Käringtand fanns också tidigare längs hela Indalsälvens strand, men är idag kvar bara på några sandiga lokaler i deltat och på några grusiga ytor uppströms kraftverksdammarna. På bergen finns käringtand främst i några sydberg; på solöppna hällar på toppen som på Vedelhögen i Haverö; sällan på hyllor, som i Rankleven i Borgsjö.
I Haverö, Borgsjö och kring Holmsjön och Hassjön i Holm förekommer käringtand ofta i torra vägkanter och till en del även på kulturmark som slåtterängskanter och skogsbryn. Någon gång växer den i kalkrik, torr skog under tall eller på en kärrväg i ett rikområde som på Gräsmyra norr om Lombäcken i Borgsjö. Dessutom är arten funnen på gamla barlastkajer men är nu försvinnande i den miljön. Några nyare förekomster har också noterats längs vägar i och kring Sundsvall, sannolikt inkomna med trafiken.
I Haverö, Borgsjö och kring Holmsjön och Hassjön i Holm förekommer käringtand ofta i torra vägkanter och till en del även på kulturmark som slåtterängskanter och skogsbryn. Någon gång växer den i kalkrik, torr skog under tall eller på en kärrväg i ett rikområde som på Gräsmyra norr om Lombäcken i Borgsjö. Dessutom är arten funnen på gamla barlastkajer men är nu försvinnande i den miljön. Några nyare förekomster har också noterats längs vägar i och kring Sundsvall, sannolikt inkomna med trafiken.
Första fynd
Först publicerad av Grevillius (1895) från Båthusön vid Boda i Liden. Äldsta belägg från Haverö prästgården 1858 (E. Ährling i UME).
Variation
Käringtanden varierar i landskapet. Studier av insamlat material (HL) visar att de indigena förekomsterna vid älvar och på berg inte skiljer sig från vägkantsförekomsterna i väster och norr. Växten är här decimeterhög, gulblommig och med foder som är glest hårigt till nästan kalt. Denna varietet stämmer med var. carnosus men kan också tillhöra var. borealis fjällkäringtand. Förekomsterna i gamla hamnmiljöer i öster är ofta småvuxna, småblommiga och tilltryckta till marken. Insamlingarna är dock inte enhetliga, en del tycks ingå i var. alandicus, andra närmar sig var. kochii. Slutligen har en storvuxen form hittats både längs E14 nära Jämtlandsgränsen (Borgsjö) och i Sundsvall. Förekomsten i Borgsjö intill E14 vid Jämtkrogen och mellan Lombäcken och Jämtkrogen 1990 (HL i S) har av P. Lassen bestämts till var. sativus, foderkäringtand. Denna varietet av käringtand kan bli 3 dm hög och har tjocka ihåliga stjälkar. Ett par nyare förekomster vid vägkanter i Sundsvall är inte lika högväxta men möjligen ändå denna varietet: Kumo 1992 (HL i S) och Sidsjön vid affären 2002 (HL i UME).
Utbredning
Tämligen allmän i Haverö, i nordvästra Borgsjö, i Holm och i Indalen i norra Liden samt spridd vid kusten i Sundsvallsbukten. I övrigt noterad enligt nedan. Förekomsterna vid kusten är av införda former utom vid älvmynningarna där den indigena formen påträffas, t.ex. i Indalsälvens delta.
Collinder (1909): här och där efter Ljungan och Indalsälven; måttligt–talrikt.
Collinder (1909): här och där efter Ljungan och Indalsälven; måttligt–talrikt.
Lokaler
Njurunda Galtström 1912 (O. Östgren i S), 1920-talet (I. Sahlin), 1994–1997 (RL, LS, HL); V om Lörudden 1983 (HL); Prästholmarna 1971 (RL).
Alnö Rödön 1970 (RL); Släda 1956, 1961 (E. Evers i UME).
Timrå Vävland (J.A. Holm och K.A.G. Gredin); Frölandsbodarna (K. Holm 1953).
Hässjö Lögdö 2000 (OH).
Tynderö Skilsåker 2004 (BP); Skäggsta 2004 (BP), 2005 (SG).
Attmar Långnäset 1976 (H.-G.Wallentinus).
Tuna Tunbyn 1960 (RL); Ljungan vid Tunbyn 1979 (HL i S); Forsholmen (H.-G.Wallentinus 1976); Rotön 1957 (RL); Fors 1957 (RL); Matfors 1986 (HL); Vattjom (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Skallböle 1956–1971 (RL), 1981 (HL).
Selånger Silje 1953 (E. Evers i UME).
Liden prästgården vid älven 1889 (S.J. Enander i S); Storsvedjeberget (vid Paljakkahöjden) 1981 (HL).
Holm norra sidan av Hassjön 1982 (SE i UME).
Stöde Stödesjön södra stranden 1982 (HL i S); Stödesjöns strand V om Tvärberget 1981 (HL); Nedansjö 1971 (RL); Hällnäset (Collinder 1909), 1978 (HL); Lars-Andersbäcken vid mynningen 1982 (RF); Österlo 1905 (Collinder i UPS), 1961–1982 (RL), 1977 (HL); Västerlo 1981 (CA); Usland 1905 (Collinder i UPS).
Torp mellan Viskan och Boda 1976 (HL); Storrånet 1982 (GÅ); Långrånsberget 1982 (S. Hellqvist); nedanför Byforsen (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Julkvällens sydbrant (NV om Edebosjön) 1982 (SE i UME); Fränsta, odaterat (S. Ekvall i UME); Grönsta 1982 (CFL, R. Ottosson).
Borgsjö Hegelån 1976 (HL); N om Hällsjön 1982 (CA, B. Sundberg); Rankleven 1904 (S. Ekvall i UME).
Alnö Rödön 1970 (RL); Släda 1956, 1961 (E. Evers i UME).
Timrå Vävland (J.A. Holm och K.A.G. Gredin); Frölandsbodarna (K. Holm 1953).
Hässjö Lögdö 2000 (OH).
Tynderö Skilsåker 2004 (BP); Skäggsta 2004 (BP), 2005 (SG).
Attmar Långnäset 1976 (H.-G.Wallentinus).
Tuna Tunbyn 1960 (RL); Ljungan vid Tunbyn 1979 (HL i S); Forsholmen (H.-G.Wallentinus 1976); Rotön 1957 (RL); Fors 1957 (RL); Matfors 1986 (HL); Vattjom (K.E. Arnell enligt Collinder 1909); Skallböle 1956–1971 (RL), 1981 (HL).
Selånger Silje 1953 (E. Evers i UME).
Liden prästgården vid älven 1889 (S.J. Enander i S); Storsvedjeberget (vid Paljakkahöjden) 1981 (HL).
Holm norra sidan av Hassjön 1982 (SE i UME).
Stöde Stödesjön södra stranden 1982 (HL i S); Stödesjöns strand V om Tvärberget 1981 (HL); Nedansjö 1971 (RL); Hällnäset (Collinder 1909), 1978 (HL); Lars-Andersbäcken vid mynningen 1982 (RF); Österlo 1905 (Collinder i UPS), 1961–1982 (RL), 1977 (HL); Västerlo 1981 (CA); Usland 1905 (Collinder i UPS).
Torp mellan Viskan och Boda 1976 (HL); Storrånet 1982 (GÅ); Långrånsberget 1982 (S. Hellqvist); nedanför Byforsen (H.W. Arnell enligt Collinder 1909); Julkvällens sydbrant (NV om Edebosjön) 1982 (SE i UME); Fränsta, odaterat (S. Ekvall i UME); Grönsta 1982 (CFL, R. Ottosson).
Borgsjö Hegelån 1976 (HL); N om Hällsjön 1982 (CA, B. Sundberg); Rankleven 1904 (S. Ekvall i UME).
