åkerspärgel
Spergula arvensis
Åkerspärgel är ett av de allra vanligaste ogräsen i odlingar idag. Särskilt allmän är den på sur och näringsfattig jord, och dess massuppträdande kan av odlaren tas som tecken på att jorden behöver kalkas. Arten förekommer regelbundet på brukade åkrar, ofta mattbildande i kanter och på trädade ytor. Den är också vanlig i potatis- och trädgårdsland, men inte lika frekvent på den ”fetaste” mullen. Dessutom hittar man den i grustag, på jordhögar, nygjorda vägslänter, industri- och utfyllnadsmark och parkeringsytor och i andra tätortsmiljöer. Mer naturligt finns den på de yttersta holmarna vid kusten, där den ofta växer på driftvall. Den är även inkommen på reglerade stränder såsom i Torp. Åkerspärgel motstår kemisk och mekanisk bekämpning relativt väl.
Första fynd
Först publicerad av Fredrikson (1902) från Haverö. Äldsta belägg från Selånger Silje och Indal prästgården 1858 (E. Ährling i UME).
Variation
Arten företräds hos oss framför allt av foderspärgel subsp. sativa, som har släta frön. En insamling med sydspärgel subsp. arvensis, en sydlig ras med papillösa frön, finns dock: Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UPS, med subsp. sativa, det. P. Uotila).
Utbredning
Allmän i hela landskapet men med mindre frekvens i ler- och kalkområden.
Collinder (1909): allestädes; talrikt–massvis.
Collinder (1909): allestädes; talrikt–massvis.