jämtlandsmaskros
Taraxacum crocodes
Jämtlandsmaskros är den enda norrländska representanten för denna i övrigt sydliga sektion. Om man bortser från en lokal i Norge, där den troligen är utgången, och en lokal i Finland, så är den endemisk för centrala Norrland; dess utbredning följer i stort Jämtlands kambrosilurområde.
Hos oss växer den – eller har vuxit – i den mellangeolitorala zonen längs de stora vattendragen, främst Ljungan. Endast en gång är den noterad från en större skogsbäck – Lombäcken i Borgsjö. Den är mycket kalkkrävande, inskränkt till rika stränder och vill där växa solöppet i relativt gles vegetation på en fast mineralstrand av sediment eller morän. Den tycks vara mycket känslig för regleringar och är nog den växt som lidit mest skada av utbyggnaden av vattenkraft i Ljungan. Försurning och urlakning är sannolikt också bidragande orsaker till dess tillbakagång.
Hos oss växer den – eller har vuxit – i den mellangeolitorala zonen längs de stora vattendragen, främst Ljungan. Endast en gång är den noterad från en större skogsbäck – Lombäcken i Borgsjö. Den är mycket kalkkrävande, inskränkt till rika stränder och vill där växa solöppet i relativt gles vegetation på en fast mineralstrand av sediment eller morän. Den tycks vara mycket känslig för regleringar och är nog den växt som lidit mest skada av utbyggnaden av vattenkraft i Ljungan. Försurning och urlakning är sannolikt också bidragande orsaker till dess tillbakagång.
Första fynd
Först publicerad av Dahlstedt (1907). Äldsta belägg från Borgsjö Ö vid Ljungan 1860 (C.O. Reuterman i GB).
Utbredning
I landskapet har gjorts endast två sentida fynd, i Torp och Borgsjö, och risken att den försvinner från Medelpad är mycket stor.
Två sentida lokaler.
Två sentida lokaler.
Lokaler
Stöde Kärvsta (Collinder 1909), 1910 (C.A. Nordlander i S conf. CFL), 1915 (C.A. Nordlander i GB och S).
Torp södra sidan av Torpsjön (P. Adler enligt Collinder 1909); Ö 1860 (C.O. Reuterman i GB); vid Alderängesåns utlopp 1976 (HL), 2007 15 ex., 2008 5 ex. och 2009 1 ex. (BL, SG); Fränsta vid sjön (Collinder 1909); Wallsta (J.G. Gunnarsson enligt Collinder 1909).
Borgsjö 1860 (C.O. Reuterman enligt Dahlstedt 1907); Parteboda 1880, 1883 (M. Jonsson i GB); Parteboda i Kvissla (Collinder 1909); Ön (= Önsta) 1904 (Collinder i S); Storön 1904 (Collinder i S); Prästmyrudden på Borgsjöns sydsida och Prästmyren 1904, 1905 (Collinder enligt Dahlstedt 1907); Ö 1860 (C.O. Reuterman i GB); Näset 1 ex. 1977 (Roland Carlsson, HL, RL), ej återfunnen senare; Näset, Byn, Ensillre och Lombäcken (Collinder 1909).
Haverö Vallen (Collinder 1909).
Torp södra sidan av Torpsjön (P. Adler enligt Collinder 1909); Ö 1860 (C.O. Reuterman i GB); vid Alderängesåns utlopp 1976 (HL), 2007 15 ex., 2008 5 ex. och 2009 1 ex. (BL, SG); Fränsta vid sjön (Collinder 1909); Wallsta (J.G. Gunnarsson enligt Collinder 1909).
Borgsjö 1860 (C.O. Reuterman enligt Dahlstedt 1907); Parteboda 1880, 1883 (M. Jonsson i GB); Parteboda i Kvissla (Collinder 1909); Ön (= Önsta) 1904 (Collinder i S); Storön 1904 (Collinder i S); Prästmyrudden på Borgsjöns sydsida och Prästmyren 1904, 1905 (Collinder enligt Dahlstedt 1907); Ö 1860 (C.O. Reuterman i GB); Näset 1 ex. 1977 (Roland Carlsson, HL, RL), ej återfunnen senare; Näset, Byn, Ensillre och Lombäcken (Collinder 1909).
Haverö Vallen (Collinder 1909).