topplåsbräken
Botrychium lanceolatum
Topplåsbräken växer i samma lågvuxna, näringsfattiga gräsmarker som låsbräken B. lunaria men är betydligt ovanligare. Den har främst iakttagits på magra slåtterängar i skogsbygderna, där den hittats i enstaka exemplar i – vanligen rika – förekomster av vanlig låsbräken. I Sundsvall växte den på torr gräsmark på sandigt åsmaterial. Ett par gånger är den också sedd i mer naturlig miljö: bland blåsippor i en lövlund på Lindön i Ljungan (Borgsjö), i sydberg (Selånger) samt på en gräsig skogskulle, troligen med rikare mineral, i Timrå. Artens utbredning i landet har sin tyngdpunkt i vårt närområde och vi har därför ett ansvar för dess fortlevnad.
Första fynd
Först publicerad av Hartman (1849), som B. matricariifolium baserat på belägg från Sättna (J. Ångström). Detta är även äldsta belägg.
Utbredning
Ett tjugofemtal sentida lokaler, varav de flesta utgör rester av ängar som nu försvunnit, och arten är starkt minskande och hotad.
Collinder (1909): här och där; enstaka–sparsamt.
Collinder (1909): här och där; enstaka–sparsamt.
Lokaler
Njurunda Brämön 1885 (G. Björk i S); Norrhamn på Brämön 1960 (RL); nära kyrkan 1902 (E.B. Almquist i UPS).
Sundsvall Kubikenborg 1964–1978 (RL), lokalen numera bortbyggd.
Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UME), 1880 (H.W. Arnell i UPS); Skönvik 1980 (HL).
Timrå 1885 (J.A. Holm i LD det. S. Snogerup), 1886 (J.A. Holm i GB), 1887 (J.A. Holm i S och UPS); Märlo och Vävland (K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); Vivsta, Frölandsbodarna och Svedje (J.A. Holm enligt Collinder 1909); S om Sörberge i landsvägsdike 1920-talet (I. Sahlin); Norrberge (K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); Norrberge ca 200 m S om Bergeforsens laxodling (Persson 1983), 2000 (RL, GÅ, SG).
Tynderö Åstön (Collinder 1909); Granön 1936 (S. Blomqvist i S); Tolvösand 2005 (AB m.fl.), 2006– 2007 (GF m.fl.).
Attmar Johannesfors vid dammen i Framsängsån (nära Hälsingegränsen) 1986 (RL), 2001 (B. Stridh); Johannesfors 2004–2007 (GÅ m.fl.); mellan Norrhassel och Djupdalsbodarna 1906 (Collinder i UPS).
Tuna Hällsjö (Collinder 1909).
Selånger 1887 (G. Björk i S); Siljeberget 1985 (RL).
Sättna (J. Ångström enligt Hartman 1849); Tösta (K.E. Arnell enligt Collinder 1909).
Indal Kvarndalen (= Bjässjöåns nedersta lopp) 1952 (R. Santesson i UPS); strax ovanför Kvarngården = samma lokal som föregående (Holm 1953); Prästgården 1858 (E. Ährling i UME och UPS).
Ljustorp Bredsjön 1978 (HL, RL).
Liden Kväcklingen 1977 (HL); Bodacke (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Sillre (A. Lundström enligt Collinder ms); Stensjö rikligt 1977 (HL, RL), 1981 (CA); Rigåsen 1978 (HL, RL), 1979 (HL), 1981 (AV).
Stöde Blåsttorpet S om Ulvsjön 1984 (HL), 1986 (RL); Södra Gransjön och Bölesbodarna (vid Åsån; Collinder 1909); Hällnäset vid viken där Åsråbäcken mynnar i Stödesjön (Usland) 1978 (HL); Bäckänget NV om Specksjön 1977 (L. Candell, HL, RL); Kärvsta frambodar (4 km NO om Kärvsta) 1906 (C.A. Nordlander i UPS).
Torp Gäddtjärnsåsen (vid Kilen) 1982 (OB); Saxen 1981 (CA); Oxsjön 1982 (R. Karlsson); Alahåt N om Hjältanstorp 1982 (RF); Roggsjödammet 1965 (RL); Torpshammar 1863 (C. Håkansson i S och UPS, Ångström 1866); Klöstrebodarna 1976 (HL); Åse 1984 (BL).
Borgsjö Lindön i Alby 1976 (HL); S om Granboda 1978 (HL, RL); Tälje-Nybodarna 1983 (AV); Granbodåsen 1976 (HL, RL), 2005 (HL m.fl.); Ensillreåsen O om Jämtkrogen 1983 (HL); Kullen 2004 (GÅ).
Haverö Gråön i Ytterturingen 1981 (CA); Säterbodarna 1979 (RL).
Sundsvall Kubikenborg 1964–1978 (RL), lokalen numera bortbyggd.
Skön Korsta 1877 (K.A.Th. Seth i UME), 1880 (H.W. Arnell i UPS); Skönvik 1980 (HL).
Timrå 1885 (J.A. Holm i LD det. S. Snogerup), 1886 (J.A. Holm i GB), 1887 (J.A. Holm i S och UPS); Märlo och Vävland (K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); Vivsta, Frölandsbodarna och Svedje (J.A. Holm enligt Collinder 1909); S om Sörberge i landsvägsdike 1920-talet (I. Sahlin); Norrberge (K.A.G. Gredin enligt Collinder 1909); Norrberge ca 200 m S om Bergeforsens laxodling (Persson 1983), 2000 (RL, GÅ, SG).
Tynderö Åstön (Collinder 1909); Granön 1936 (S. Blomqvist i S); Tolvösand 2005 (AB m.fl.), 2006– 2007 (GF m.fl.).
Attmar Johannesfors vid dammen i Framsängsån (nära Hälsingegränsen) 1986 (RL), 2001 (B. Stridh); Johannesfors 2004–2007 (GÅ m.fl.); mellan Norrhassel och Djupdalsbodarna 1906 (Collinder i UPS).
Tuna Hällsjö (Collinder 1909).
Selånger 1887 (G. Björk i S); Siljeberget 1985 (RL).
Sättna (J. Ångström enligt Hartman 1849); Tösta (K.E. Arnell enligt Collinder 1909).
Indal Kvarndalen (= Bjässjöåns nedersta lopp) 1952 (R. Santesson i UPS); strax ovanför Kvarngården = samma lokal som föregående (Holm 1953); Prästgården 1858 (E. Ährling i UME och UPS).
Ljustorp Bredsjön 1978 (HL, RL).
Liden Kväcklingen 1977 (HL); Bodacke (S.J. Enander enligt Collinder 1909); Sillre (A. Lundström enligt Collinder ms); Stensjö rikligt 1977 (HL, RL), 1981 (CA); Rigåsen 1978 (HL, RL), 1979 (HL), 1981 (AV).
Stöde Blåsttorpet S om Ulvsjön 1984 (HL), 1986 (RL); Södra Gransjön och Bölesbodarna (vid Åsån; Collinder 1909); Hällnäset vid viken där Åsråbäcken mynnar i Stödesjön (Usland) 1978 (HL); Bäckänget NV om Specksjön 1977 (L. Candell, HL, RL); Kärvsta frambodar (4 km NO om Kärvsta) 1906 (C.A. Nordlander i UPS).
Torp Gäddtjärnsåsen (vid Kilen) 1982 (OB); Saxen 1981 (CA); Oxsjön 1982 (R. Karlsson); Alahåt N om Hjältanstorp 1982 (RF); Roggsjödammet 1965 (RL); Torpshammar 1863 (C. Håkansson i S och UPS, Ångström 1866); Klöstrebodarna 1976 (HL); Åse 1984 (BL).
Borgsjö Lindön i Alby 1976 (HL); S om Granboda 1978 (HL, RL); Tälje-Nybodarna 1983 (AV); Granbodåsen 1976 (HL, RL), 2005 (HL m.fl.); Ensillreåsen O om Jämtkrogen 1983 (HL); Kullen 2004 (GÅ).
Haverö Gråön i Ytterturingen 1981 (CA); Säterbodarna 1979 (RL).
